Ordenstecken och vapensköldar

För den som gillar ordnar och medaljer i kombination med heraldiska vapen rekommenderas Instagram-kontot @heraldikikubik där vackra bilder på det temat går att finna. Traditionen att kombinera ordnar och heraldik är lika gammal som det svenska ordensväsendet. I 1751 års ordensstatuter hette det att:

Hwar och en Riddare bör in til sin dösstund bära uppå sine kläder, samt bruke omkring sine wapn, thet heders tekn, som honom gifwit är; Giör han det ej, miste then wärdigheten at wara Riddare.

Principen är som följer: utmärkelser i kedja eller axelband placeras runt skölden så att själva ordenstecknet hänger rakt under. Utmärkelser i band om halsen hänger ned under sköldkanten i dubbelt band, och utmärkelser i band på bröstet hänger vid sidan av dessa i enkelt band. En kraschan, företrädesvis den finaste, kan sättas bakom skölden så att spetsarna syns.

Sköldens högra sida (sett från den som bär den, alltså betraktarens vänstra) är den finaste. Bärs två utmärkelser under skölden ska den finaste hänga till höger. Bärs tre ska den finaste hänga mitt under, den näst finaste till höger, och den näst näst finaste till vänster. Utanför dessa placeras ytterligare utmärkelser omväxlande till höger och vänster efter fallande rangordning. I detta avseende räknas utmärkelser om halsen som finare.

Ovan ses vapnet för Niclas Silfverschiöld komplett med hans svenska utmärkelser Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band, Vasaordens kommendörstecken,  samt de fem senaste kungliga minnestecknen. Han var även storofficer av luxemburgska Adolfs av Nassau civil- och militärförtjänstorden.

Bland de senaste bilderna finns även vapnen för f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister, Malteserordens interimlöjtnant ​​Giacomo dalla Torre, samt Sveriges katolske biskop Anders Arborelius som var storprior för den svenska grenen av Heliga gravens orden 2007-2017 och i dagarna utnämnts till kardinal.

2 kommentarer

Filed under Heraldik

Malteserordens pass

Malteserordens pass

Malteserordens pass.

En artikel i The Sun pekar ut Suveräna Malteserordens pass som världens mest sällsynta. Malteserordens behörighet att utfärda pass härstammar från tiden då orden styrde Malta. Sedan Napoleon invaderade Malta 1798 har Malteserorden inte haft större territorium än sina båda fastigheter i Rom, men fortsatt att uppträda som en suverän entitet. Endast tre personer; stormästaren, storkommendören och storkanslern, ska inneha passet.

Artikeln har fått stor spridning och när den dök upp i Expressen delade jag den själv på Facebook. Uppgiften om antalet pass visade sig dock vara föråldrad. Orden har gått ut med en rättelse och berättat att bara under 2016 utfärdades 155 pass och cirka 500 är i cirkulation.

Uppgiften om de tre passen tycks härröra från boken Report from Practically Nowhere av den amerikanske journalisten John Sack. En skojfrisk skildring av hans besök i tretton mikronationer, däribland Malteserorden. Den skrevs dock 1959. Då hade orden 3 000 medlemmar, 33 storpriorat, underpriorat och nationella associationer, samt diplomatiska relationer med 25 länder. Idag har man över 12 000 medlemmar, 59 organisationer världen över, samt relationer med över hundra länder. Tre pass räcker inte längre.

Att en felaktig halvsekelgammal uppgift kan leda till tidningsartiklar i flera olika länder får tjäna som en påminnelse att vara lite källkritisk till uppgifter som rör riddarordnar. Kunskaperna om dem är inte så utbredd, och det material som finns tenderar att fokusera på deras långa historia snarare än om deras nuvarande organisation och verksamhet. Hatten av till Malteserorden som rättar när det blir fel.

 

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017.

I nästan fyrtio år har hon funnits vid det svenska kungaparets sida vid såväl statsbesök som barnafödslar. Idag meddelades att grevinnan och f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister somnat in vid en ålder av 91 år.

Under andra världskriget gick sjuttonåriga Alice Tornérhielm med i Lottakåren. Efter socionom- och personalvårdsutbildning skulle hon ta sig ända till posten som Rikslottachef 1974. Som sådan hörde hon till de allra sista att tilldelas Vasaorden. Hon utnämndes till ledamot den 6 juni 1974. Hennes man Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister blev riddare av samma orden 1971.

1978 blev hon statsfru och chef för drottning Silvias hovstat. Någon drottning hade Sverige inte haft på elva år och Alice Trolle-Wachtmeister kom att bli ett stort stöd för den nya drottningen. För det tilldelades hon Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band 1990.

1993 lämnade hon chefskapet och blev istället överhovmästarinna hos kungen och drottningen. Kungen var noga med att hon skulle knytas till dem båda, så stor resurs var hon. Till denna deltidstjänst kunde hon pendla från slottet Trolle Ljungby i Skåne. Vid alla större tilldragelser var överhovmästarinnan på plats, bl. a. vid vittnesbekräftelsen vid kungliga födslar som kronprinsessans och prinsessan Estelles.

För sin trogna tjänst belönades hon inte bara med Konungens medalj av 12:e storleken i guld, denna gång med kedja, 1990. Hon har även tilldelats en unik utmärkelse i form av kungens och drottningens gemensamma monogram med briljanter att bäras på en serafimerrosett på samma sätt som hovdamer bär drottningens monogram.

Även från utlandet innehade hon tacksamhetsbevis. Hennes uppslag i adelskalendern, där utländska ordnar fortfarande redovisas, upptog inte mindre än trettio storkors!

Frid över hennes minne.

Alice Trolle-Wachtmeisters utmärkelser

Svenska

  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken II
  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken I
  • Victorias och Daniels bröllopsminnesmedalj
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med kedja
  • Ledamot av Vasaorden
  • Riksförbundet Sveriges lottakårers kungliga förtjänstmedalj i guld
  • Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbunds förtjänstmedalj i guld
  • Svenska Blå Stjärnans förtjänstmedalj i guld
  • Hemvärnets förtjänstmedalj i guld

Utländska

  • Storkors av danska Dannebrogorden
  • Storkors av Finlands Vita Ros orden
  • Storkors av isländska Falkorden
  • Storkors av norska Förtjänstorden
  • Storkors av argentinska San Martinorden
  • Storkors av belgiska Kronorden
  • Storkors av brasilianska Södra korsets orden
  • Första klassen av egyptiska Förtjänstorden
  • Första klassen av estniska Vita Stjärnans orden
  • Storkors av franska Nationalförtjänstorden
  • Storkors av grekiska Fenixorden
  • Storofficer av italienska Förtjänstorden
  • Storkors av japanska Heliga skattens orden
  • Storkors av jordanska Självständighetsorden
  • Första klassen av jugoslaviska Stjärnorden
  • Storkors av litauiska Gediminasorden
  • Storkors av luxemburgska Adolfs of Nassau civil- och militärförtjänstorden
  • Storkors av mexikanska Aztekiska Örnorden
  • Storkors av nederländska Oranienhusorden
  • Storkors av portugisiska Henrik Sjöfararens orden
  • Storkors av påvliga Piusorden
  • Storkors av Isabella den katolskas orden
  • Storkors av spanska Carl III:s orden
  • Storkors av storbritannska Victoriaorden
  • Storkors av andra klass av tyska Förtjänstorden
  • Storkors av österrikiska Hederstecknet
  • Storofficer av lettiska Tre stjärnors orden
  • Tredje klass av ukrainska Jaroslav den Vises orden

1 kommentar

Filed under Personer

Landstormsfondens förtjänstmedalj

Det finns många belöningsmedaljer som inte är avsedda att bäras på mottagarens person, utan istället ställas upp i dennes hem på en hylla. Dessa medaljer, som saknar band och fästanordning, är ofta större och har hög konstnärlig kvalitet. Annars skiljer de sig inte från andra medaljer. Därför går det också bra att förminska medaljen och förse den med band så att den blir bärbar, något som Landstormsfonden valde att göra med sin medalj förra året.

Landstormen var de äldre åldersklasserna inom värnpliktsarmén. I början av 1900-talet startades kommittéer på olika håll i landet för att samla in medel till deras kläder och utrustning. 1914 startade kronprinsessan Margareta (1882-1920) ett centralråd för ändamålet, och 1915 slogs denna ihop med de lokala kommittéerna till H.K.H. Kronprinsessans Förening för det frivilliga arbetet för landstormsmäns beklädnad m.m. eller Beklädnadsföreningen. Margareta själv var ordförande.

Efter hennes hastiga bortgång avvecklades föreningen 1921. Dess sista åtgärd var att ta fram en minnesmedalj över sin ordförande. Gravören Erik Lindberg fick uppdraget och han utförde en mycket vacker medalj av 13:e storleken att förvaras. Åtsidan pryddes av kronprinsessans porträtt och texten Beklädnadsföreningens ordförande 1914-1920. Frånsidan pryddes av liljor och inskriptionen:

TILL ÅMINNELSE AF
HUGSTORT INITIATIV
INSIKTSFULL LEDNING
ÄDEL FOSTERLÄNDSK
GÄRNING

Ett exemplar av guld överlämnades till kung Gustaf V och kronprins Gustaf (VI) Adolf. Ett antal medaljer i silver och brons togs fram och delades ut till medlemmar och andra personer som verkat för föreningen.

Den nybildade Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond (Landstormsfonden) fick ta över Beklädnadsföreningens medel och dess medalj. Fondens uppgift blev att understödja landstormen och den frivilliga försvarsverksamheten. Dess första ordförande var kronprins Gustaf (VI) Adolf och efter dennes trontillträde prins Bertil. Idag är kronprinsessan Victoria ordförande och fonden verkar fortfarande för att stödja frivillig försvarsverksamhet.

Landstormsfondens medalj (eller ”minnesplakett” som den också kallas) utdelas sedan starten av dess centralråd för insatser inom eller för frivillig försvarsverksamhet enligt Landstormsfondens syften, eller för insatser inom eller för Landstormsfonden. Valörerna är guld, silver och brons. 1977 blev prins Bertil den förste att ta emot medaljen i guld sedan 1921. Överlämnandet av medaljen sker vanligtvis vid centralrådets sammanträden och i närvaro av dess kunglige ordförande vilket ger den hög status.

Den 25 maj 2016 delades medaljen ut för första gången som bärbar utmärkelse. Nu av 8:e storleken med ett ljusblått band med en rand av silvertråd. Därmed kallas den inte längre för minnesmedalj utan förtjänstmedalj.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Dansk guldbröllopsminnesmedalj

Guldbröllop 1

Drottning Margrethes och Prins Henriks guldbröllopsminnesmedalj. Foto: Kongehuset

Danmarks drottning Margrethe och prins Henrik firade igår sin guldbröllopsdag. Det var den 10 juni 1967 som den danska tronföljaren gifte sig med den franske diplomaten Henri de Laborde de Monpezat. Deras femtio år som äkta makar firades på kungaskeppet Dannebrogen vars besättning hörde till de första att få ta emot minnesmedaljen som instiftats dagen till ära.

Guldbröllop 2

Drottning Margrethes och Prins Henriks guldbröllopsminnesmedalj. Foto: Kongehuset

Erindringsmedaillen i anledning af Hendes Majestæt Dronning Margrethes og Hans Kongelige Højhed Prins Henriks guldbryllup bär på åtsidan makarnas porträtt och namn med två hjärtan. Frånsidan bär deras gemensamma monogram. Medaljen är av förgyllt guld med krona och bärs i Elefantordens ljusblå band med en smal guldrand i mitten. Det är, mig veterligen, första gången som metalltråd används i bandet till en dansk kunglig medalj. Har man kanske inspirerats av Sverige? Redan 1907 förekom det i Sverige på Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken. Kung Carl Gustaf har haft guldtråd i sina båda senaste jubileumsminnestecken från 2013 och 2016.

Guldbröllop 4

Kristian IX och Drottning Louises guldbröllopsminnestecken.

Traditionen med danska minnesmedaljer och -tecken inleddes med Kristian IX och Drottning Louises guldbröllopsminnestecken från 1892. Totalt har 24 sådana medaljer och tecken instiftats, av vilka drottning Margrethe har instiftat hälften. Bland dem kan nämnas regentparets silverbröllopsmedalj från 1992. De danska minnesmedaljerna delas endast ut inom den kungliga familjen och hovet, och inte som i Sverige och Norge även till de som deltar i firandet, t. ex. utländska gäster.

Guldbröllop 3

Besättningen på Dannebrogen mottog minnesmedaljen. Foto: Kongehuset

 

Lämna en kommentar

Filed under Minnestecken

Reservofficersmedalj till landstormspojke

AM.095940

Reservofficersmedaljen i guld. Foto: Armémuseum.

Försvarsmakten har ett antal tjänstgöringsmedaljer som delas ut efter avslutad utbildning eller viss tids anställning. En av dessa är Försvarsmaktens reservofficersmedalj som instiftades 2002. Den delas ut i silver till den som avlagt yrkesofficers- eller reservofficersexamen och fullgjort anställningsavtal som reservofficer. Medalj i guld tilldelas den som avslutar sin anställning efter minst 20 år.

För den som lämnade Försvarsmakten före medaljens instiftande finns möjligheten att anskaffa medaljen och bära den. Den möjligheten utnyttjade föreningen Reservofficerarna och överlämnade medaljen till Anders S. Nilsson vars imponerade karriär som reservofficer beskrivs såhär:

Anders påbörjade sin tjänstgöring 1937 (!) som Landstormspojke och ryckte in vid dåvarande I4 i Linköping den 17 maj 1944 och var regementet troget fram tills sin pension i december 1994. Utöver tjänstgöring vid regementet har Anders bland annat varit FN-observatör i Libanon 1958.

Anders, som snart fyller 93 år, har än idag god kontakt med sina kursare från reservofficerskursen vid MHS Karlberg 1945/45.

Stort tack Anders för dina insatser till gagn för rikets försvar och att för du fortfarande, 23 år efter pension, är en mycket god representant för Sveriges reservofficerare!

En mer än välförtjänt mottagare således, och ett mycket bra initiativ från Reservofficerarna.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Nationaldagens medaljförläningar

hmks-medaljer-390-262

Konungens medalj och Litteris et Artibus.

Glad nationaldag! Traditionsenligt offentliggörs idag vilka som tilldelas H. M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus. Bland mottagarna finns ekonomer, astrofysiker, skådespelare och idrottare, för att nämna några exempel. Medaljerna överlämnas vid en ceremoni på Stockholms slott den 20 juni. Hela listan nedan:

H.M. KONUNGENS MEDALJ

12:e storleken i Serafimerordens band

F.v. statsrådet Allan Larsson
För framstående insatser inom svensk politik och statsförvaltning.

Rektor Jens Schollin
För betydande insatser inom svenskt universitetsväsende.

12:e storleken i högblått band

Ekonom Klas Eklund
För förtjänstfulla insatser som ekonom.

Entreprenör Sven Hagströmer
För framstående insatser inom svenskt näringsliv.

Direktör Carina Lundberg Markow
För betydande insatser inom svenskt näringsliv.

Domaren vid EU-tribunalen Carl Wetter
För förtjänstfulla insatser som domare och advokat.

8:e storleken i Serafimerordens band

Teol. kand. Margareta Grape
För framstående insattser inom svenskt och internationellt kyrkoväsende.

Professor Bengt Gustafsson
För betydande insatser som astrofysiker.

Docent Per Gärdsell
För förtjänstfulla insatser inom idrottsmedicinen.

Orkesterledare Leif Kronlund
För förtjänstfulla insatser som musiker.

Journalist Britt-Marie Mattsson Holmberg
För framstående insatser som journalist.

Professor Anders Persson
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

Chefen för Berwaldhallen Helena Wessman
För framstående insatser inom svenskt musikliv.

Professor Anders Ynnerman
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

8:e storleken i högblått band

Kördirigent och sångpedagog Karin Eklundh
För betydande insatser som kördirigent och sångpedagog.

Bibliograf Ove Hagelin
För framstående insatser som bibliograf.

Häcklöpare Susanna Kallur
För förtjänstfulla insatser som häcklöpare.

Konstnär Gusztáv Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Konstnär Ulla Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Teaterchef Michael Meschke
För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Ordförande i Riksorganisationen GAPF Sara Mohammad
För betydande insatser för kvinnors rättigheter.

F.d. generalsekreterare Claire Rosvall
För betydelsefulla insatser för Stiftelsen Min Stora Dag.

Direktör Christina Wahlström
För framstående insatser inom svensk mödravård.

5:e storleken i högblått band

Verkställande direktör Birgitta Notlöf
För förtjänstfulla insatser till stöd för kvinnor med invandrarbakgrund.

Styrelseordförande Karin Perers
För betydelsefulla insatser inom svenskt samhällsliv.

Kostymdesigner Nina Sandström
För framstående insatser som kostymdesigner.

MEDALJEN LITTERIS ET ARTIBUS

Skådespelare Lars Humble
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Författare Ola Larsmo
För framstående konstnärliga insatser som författare.

Skådespelare Rolf Lassgård
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Vapensköld med ordenstecken

Frederik Wilhelm Stabell

Fredrik Wilhelm Stabell (1763-1836).

För den som har Twitter så rekommenderar jag Riddarholmskyrkans konto. Idag lade det upp den den norske generalen Fredrik Wilhelm Stabells serafimervapen eftersom det är årsdagen för hans död den 2 juni 1836. Han hade då hunnit inneha orden i mindre än ett år.

1808 hade Stabell utmärkt sig på den danska sidan i kriget mot Sverige och då utnämnts till riddare av Dannebrogorden. Att han skulle sluta som serafimerriddare kunde han då knappast ha anat. Kort efter att Sverige och Norge gått i union blev han adjutant hos kronprins Karl (XIV) Johan och tillades så småningom Svärdsorden. Trots att han avancerade så högt som till generalsgraden var det inte aktuellt med adelskap – det var avskaffat i Norge.

När han så utnämndes till serafimeriddare 1835 hade han alltså inget adligt vapen att anmäla till orden. Istället konstruerades en fyrdelad sköld med det norska lejonet, beväpnad med sabel i stället för yxa, i två fält, och två ordenstecken i de båda andra. Trots att det inte är naturtrogna avbildningar så är det lätt att se på formen att det är Svärdsorden och Dannebrogorden som avses. Att de båda hänger i korsade svärd ska nog tolkas som att han tilldelats värdigheterna för militära bedrifter.

Ordenstecken brukar annars inte förekomma i själva skölden utan omkring den. Det finns dock fler exempel på att det förekommer, vilket jag ska återkomma till.
 

 

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Utmärkelser till uniform

I måndags deltog kungen och prins Carl Philip vid veteranceremonin på Djurgården. Samtidig närvarade prins Joachim vid en kransnedläggning vid Kastellet i Köpenhamn med anledning av internationella fredssoldatdagen. Gemensamt för kungligheterna är att de bar uniform med utmärkelser. Detta ska vi kika närmare på:

Carl Gustaf

Kungen bar daglig dräkt m/87…

The International Day of UN Peacekeepers', Prins Joachim

… och prins Joachim bar garnisonsuniform m/69.

Kungen och prins Joachim bar båda arméuniform bestående av en vapenrock av modernt snitt. Samma modell används även som högtids- eller paraddräkt, fast då med paradskärp och annan utrustning. De båda uniformerna, daglig dräkt och garnisonsuniform, är alltså på en nivå under högtidsdräkt. De motsvarar varandra både i stil och formell nivå. I fråga om vilka utmärkelser som kan bäras skiljer de sig emellertid mycket.

Kungen och prins Carl Philip bar endast utmärkelser som bärs i band på bröstet. Mer än så är inte tillåtet till daglig dräkt enligt de svenska reglerna. I Danmark däremot ska samtliga utmärkelser (förutom storkorsband) bäras till garnisonsuniform vid kransnedläggning eller liknade ceremonier. Prins Joachim bar följaktligen Elefantordens kraschan, samt kraschan och halstecken för en storkommendör av Dannebrogorden.

Föga överraskande så hade jag önskat att de svenska reglerna sett ut som de danska. Det är en gammal militär tradition att alltid bära sina utmärkelser på uniformen i någon form, i original eller släpspännen. Därför uppstår en märklig inkonsekvens när välkända ordensinnehavare som de kungliga bara bär bröstmedaljer och ordnarna lyser med sin frånvaro. Hur blev det så här?

En historisk tillbakablick

När ordnar och medaljer i band infördes i Sverige under 1700-talet så bar innehavarna dem dagligen. Ordensstadgarna krävde att riddare ”intill sin dödsstund bära uppå sina kläder de hederstekn, som thenna Orden tillhöra”. Detta var ingen tom bokstav. Kraschanen broderades på kappan och var en permanent del av vardagsklädseln. Det finns dessutom ögonvittnesskildringar som berättar hur svenska soldater gick i strid med För tapperhet i fält på bröstet. Vid denna tid var man inte riddare av mer än en orden, och att förlänas så många som två-tre medaljer var ovanligt.

Gustaf_VI_Adolf_släpspänne

Gustaf VI Adolfs släpspännen.

Under 1800-talet ökade antalet utdelade utmärkelser och att bära alla till vardags började ses som opraktiskt. Inom det militära anpassade man bärandet till olika uniformsnivåer. Vid högtider (”stor parad”) bars så många ordnar och medaljer som fick plats på uniformen. Vid mindre högtidliga tillfällen (”liten parad”) bar innehavare av högre ordensgrader endast sin kraschan utan tillhörande axel- eller halstecken. Detta fick en motsvarighet i det civila med klädkoden ”högtidsdräkt utan band”. Till vardagslag (”daglig dräkt”) bars endast band, vilket utvecklades till våra tiders släpspännen. I fält upphörde kravet på att bära utmärkelser, men i övrigt var principen att alla utmärkelser skulle finnas representerade.

Gustaf V

Gustaf V i vapenrock m/39.

Under 1900-talet blev systemet inte lika enkelt. Med införandet av uniform m/1952 inom svenska armén hade man inte längre samma grunduniform till både fält och parad. De olika plymer m. m. som gjort skillnad mellan stor och liten parad fanns inte heller kvar. Efter ordensreformens ikraftträdande 1975 har dessutom svenska innehavare av axelband, halstecken och kraschaner stadigt krympt. 1986 infördes frackliknande mässdräkter till vilka man bar miniatyrer. Idag gäller att till vapenrock m/87 så bärs samtliga utmärkelser när den används som högtidsdräkt, och endast släpspännen när den används som daglig dräkt.

I början på 2000-talet inträffade ett uppsving för militära utmärkelser och ceremonier. Vid vissa tillfällen tyckte man att utmärkelser kunde vara lämpliga att bära, även utan att högtidsdräkt var anbefallen. 2003 beslutades att vid vissa särskilda tillfällen så kunde utmärkelser bäras till daglig dräkt. I praktiken har detta tolkats som att det endast gäller utmärkelser i band på bröstet – och där är vi idag. Man kan tycka att det är en petitess, men jag tycker att man borde tillåtit kraschaner och halstecken vid sådana tillfällen i likhet man vad som brukade gälla för ”liten parad”. Det gäller inte bara i Danmark utan i många andra länder också.

Vissa menar att daglig dräkt är en för låg nivå, men man måste tänka på att den inte är särskilt ”daglig” längre. När nivån infördes skulle den motsvara den civila kostymen som var det vanliga arbetsplagget. Går vi tillbaka 20 år så bars grå skjorta och virkad slips till daglig dräkt m/87. Den vita skjorta och svarta sidenslips som bärs idag skulle man då bara ta på sig om man bar uniformen på smokingkalas. Jag vill mena att dagens dagliga dräkt snarare ligger på nivån ”liten parad”.

Andra menar att ordnar och medaljer inte ser bra ut på moderna uniformer. Det må vara en smaksak, men jag håller definitivt inte med:

Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf i vapenrock m/60.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Den 10:e veterandagen

Veterandagen 2017

Kungen överlämnar medaljer under veterandagen.

Igår anordnades den tionde veterandagen i Sverige. Högtidlighållandet av våra civila och militära utlandsveteraner har vuxit sig allt större. Från och med nästa år kommer dagen t. o. m. att vara allmän flaggdag. Beslutet fattades av regeringen i onsdags och motiverades såhär:

Ett högtidlighållande av veterandagen som allmän flaggdag innebär att de svenska veteranerna återkommande uppmärksammas och synliggörs för den bredare allmänheten.

Det är ägnat att öka kunskapen hos befolkningen om veteranernas viktiga insatser och tjäna som en påminnelse om att militära och civila veteraner och deras insatser för fred och säkerhet är av särskild betydelse för Sverige som nation.

Märkligt nog har det gått snabbare för regeringen att hedra veteranerna med en ny flaggdag (något inte hänt sedan flaggdagarna började regleras 1982) än att genomföra det beslut som tagits både 1994 och 2010: att instifta en medalj för berömvärda insatser vid internationella uppdrag. Trots att färdiga förslag framlagts har någon medalj inte fastställts.

Nu tycker jag inte nödvändigtvis att en sådan medalj är nödvändig när det redan finns flera regeringsmedaljer; Illis quorum meruere labores, För berömliga gärningar, För medborgerlig förtjänst, m. fl., men det är talande att medaljförslag behandlas med en sådan tafatthet.

Att medaljer är uppskattade råder det dock inga tvivlet om. Kungens överlämnande av Försvarsmaktens medaljer utgör veterandagens höjdpunkt. Igår var mottagarna fyra: korpral Inge Haraldsson och menige Alexander Sjödin fick ta emot För sårade i strid för strid på Cypern 1967 respektive Afghanistan 2010. Fanjunkare Mats Svensson mottog För förtjänstfull insats i guld för att med stort personligt mod och fara för eget liv ingripit vid en olycka i Karlskrona, och kapten Staffan Bartholdson mottog samma medalj i silver för att med stor sinnesnärvaro och handlingskraft landat en helikopter efter en luftkollision i Sveg.

Jubileumsjetong

Jubileumsjetong för UNEF 1

För att särskilt uppmärksamma att det är 50 år sedan den första insatsen i Gaza (UNEF 1) inleddes fick veteranerna som deltog i denna fått en särskild inbjudan till ceremonin på Djurgården. Gensvaret var stort och över 750 har anmälde sig. De har tilldelades en särskild jubileumsjetong (se bild). Lämpligare hade kanske varit att dela ut Försvarsmaktens bärbara medalj För internationella insatser, som numera tillfaller alla deltagare i en internationell insats som tjänstgjort mer än 30 dagar under en tolvmånadersperiod.

Flera medaljer delas ut retroaktivt, bl. a. För sårade i strid (så långt tillbaka som till 1957) och Grundutbildningsmedaljen/Värnpliktsmedaljen (ända från 1901), men FMintBM har av någon anledning endast delats ut för insatser som ägt rum efter 1991 då den instiftades. Kanske skulle det vara för arbetskrävande att avgöra vilka av veteranerna som uppfyller de formella kraven.

Som under tidigare år bar militär personal daglig dräkt och civila deltagare kavaj. Utmärkelser i band på bröstet uppmuntrades, men alltså inte halstecken m. m.. Det får bli ämnet för ett senare inlägg.

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade