Vasaordens riddargods

Niclas_Sahlgren.jpg

Niclas Sahlgren (1701-1776).

1772 instiftades Vasaorden av Gustaf III som belöning för förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri m. m. Vid det första ordenskapitlet utnämndes direktören för Svenska Ostindiska Companiet Niclas Sahlgren till kommendör. Han är mest känd för att ha donerat gods till en ”nyttig inrättning” i Göteborg som kom att bli Sahlgrenska sjukhuset. Mindre känt är att hans testamente även innehåller bestämmelser om att hans större egendomar, för det fall att hans arvingar dör ut, ska tillfalla Vasaorden som ordensgods.

Kobergs slott

Kobergs slott.

Det rör sig om fideikommissen Gåsevadholm och Dal i Halland, Koberg i Västergötland. Dessa skulle ärvas av Sahlgrens båda döttrar, men eftersom dotterdottern Anna Margareta var det enda barnbarnet fanns en risk att de en dag inte skulle kunna ärvas vidare inom släkten. Då ville Sahlgren att de skulle införlivas i Vasaorden. Gåsevadholm och Dal skulle bilda ett ”kommenderi” och det Koberg ett ”riddargods”. Kungen skulle själv få utse en kommendör och en riddare att disponera dem på livstid. Den 29 maj varje år (Vasaordens instiftelsedag) skulle en tiondel av avkastningen lämnas över till ordenskassan.

Här kan det vara värt att förklara var orden kommendör (och kommenderi) kommer ifrån. Själv trodde jag länge att det betydde ‘befälhavare’. Det föll sig naturlig att riddare skulle stå under befäl av en kommendör, och att detta därför var en högre grad inom ordensväsendet. Det visade sig dock att kommendera tidigare betydde ‘anförtro åt’, och att kommendör var den inom de medeltida riddarordnarna som förvaltade ett av ordens gods – ett kommenderi eller en komtur. Först 1578 införlivades titeln i det världsliga ordensväsendet för de andliga dignitärerna inom franska Helgeandsorden.

På 1700-talet när de svenska ordnarna instiftades efter franskt mönster var gradernas medeltida förebilder fortfarande allmänt kända. Sahlgrens testamente är det enda försök jag känner till att ge kommendörsgraden något av sitt ursprungliga innehåll tillbaka. Testamentet blev dock aldrig aktuellt. Anna Margareta fick många barn och Niclas Sahlgren har idag många ättlingar i livet. På sätt och vis fick han ändå som han ville. Koberg är ett av Sveriges få kvarvarande fideikommiss, och det innehas av en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden – Niclas Silfverschiöld, utnämnd när han 1964 gifte sig med prinsessan Désirée.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Snåla inte med medaljerna

380207179

Uppsala kommuns medalj.

Sedan 1947 håller Uppsala kommun en gång om året en middag på Uppsala slott där medaljer och armbandsur delas ut för 25 års anställning. Medaljen instiftades samma år och bär inskriften För gagnelig gärning. Sedan 2015 går det även att välja ett värdebevis som kan lösas in mot konst, konsthantverk, smycken eller en cykel. För att gåvorna skulle vara likvärdiga angavs att värdet skulle motsvara armbandsurets. För närvarande ligger det på 6 000 kr.

Tanken om likvärdighet gällde tydligen inte medaljen. Tvärtom. Sedan 2015 tillverkas den inte längre i guld utan av förgyllt silver. Guldlagret på en förgylld medalj slits så den kan se rätt trist ut efter ett par år. Kommunen sänkte dock sin kostnad från 4 000 till 900 kr. Det kan jämföras med Kungl. Patriotiska sällskapets medaljer som kostar 7 500 – 9 000 kr.

kjerstin_dellert_theater_jubilee_2016

Kerstin Dellert med en förgylld medalj (vänster) och en av guld (höger).

Till Upsala Nya Tidning säger en av de ansvariga för beslutet att man ville spara pengar vilket denne ”i efterhand skäms litet för”. När det uppdagades hur mycket man sparat på de trotjänare som valt medalj var det fler som skämdes och kompensation erbjöds i form av ett gåvokort på 4 000. Flera av mottagarna tog illa vid sig. En socialsekreterare säger till UNT att hon helst tagit emot guldmedaljen från första början.

Att hedra långvarig och trogen tjänst med en medalj eller gåva är en gammal tradition i Sverige. Jag själv sett stoltheten och tacksamheten hos dem som hedrats på det sättet. En positiv känsla som sprider sig även till kollegor och familj. I det här fallets utbyttes det dock mot sårade känslor och dessutom högre kostnader.

Många arbetsgivare är måna om att det finns något för alla. Det hedrar dem. Redan på 1700-talet erbjöd Patriotiska sällskapet vid sidan av sina medaljer även hattkedjor och snusdosor av silver. Men man får inte glömma bort att det fortfarande finns många som värdesätter en medalj – själva sinnebilden för uppskattning. Den statliga medaljen För nit och redlighet är t. ex. mer populär idag än den var för 40 år sedan. Då valde 2 % den istället för armbandsur. Idag finns ännu fler alternativ men ändå väljer 18 % medaljen.

Uppsala kommun ska nu se över metallen i sina medaljer, och andra arbetsgivare bör ha i åtanke att inte underskatta guldmedaljen – den klassiska hedersbevisningen för långvarig och trogen tjänst.

2 kommentarer

Filed under Medaljer

Lustigheter i listorna

Internet blir allt mer rikt på ordenshistoria! Förra veckan gjordes de danska ordensvapenböckerna läsbara på nätet, och bara några dagar senare skedde samma sak med de svenska ordensmatriklarna. Alltså de handskrivna listor som förts sedan 1748 över dem som fått en svensk statsorden. Det är Riksarkivet som fått i uppdrag av Kungl. Maj:ts orden att digitalisera dem och göra dem tillgängliga för alla.

Totalt är det 14 böcker för perioden 1748 till 1979. Det är talande för det svenska ordensväsendets utveckling att den första räckte i 53 år, den andra i 27, den tredje i 20 och från mitten av 1800-talet är det en matrikel per decennium som gäller. Antalet ordensutmärkelser ökade allteftersom statsapparaten växte.

e0000836_00005

Den äldsta serafimerlistan med Fredrik I som nr 1/2 a.

I den äldsta matrikeln finner vi de första 24 serafimerriddarna med födelse- och utnämningsdatum, valspråk samt nummer skrivna i sirlig stil. Listan har dock fått justeras flera gånger i efterhand. T.ex. har man ångrat att greve Gustaf Bond fått stå som nr 1, och velat ge den äran till orden grundare Fredrik I. Därför han man klämt in tre kungliga riddare högst upp och skrivit in en ny nummerföljd i vänstermarginalen. Den gamla följden står dock kvar med kungen som nr 1/2 a. Detta är inte det enda man velat ändra. På vissa sidor har pilar dragits kors och tvärs där matrikelns ordning inte överensstämt med protokollens. Det är charmen med handskrivna listor.

Vill man hitta en särskild person så behöver man veta dennes ordensvärdighet och år för utnämningen. En riddare av Nordstjärneorden som utnämnts 1960 hittar man i matrikeln för 1960-1969 under rubriken ”Riddare av Nordstjärneorden” där mottagarna är sorterade efter utnämning. Där finner man titeln, namn, utnämningsdatum samt eventuellt dödsdatum (något som förts in en bit in på 90-talet). Ibland finner man en notering om att något avböjt, återlämnat eller fråndömts sin orden.

armfelt

De strukna riddarna Armfelt och Munch.

Ett känt exempel på det senare finner vi i den äldsta matrikeln – greve Gustaf Armfelt. Han blev serafimerriddare 1790 men blev fyra år senare landsförvisad och förlorade orden. Förvisningen lyftes dock 1797 och han återfick då sin värdighet. I matrikeln anges han som struken för perioden 1794–1797. Han kom att landsförvisas igen (!) och räknades därefter som utländsk riddare. Adolf Fredrik Munch, utnämnd samma år som Armfelt, hade inte samma tur. Han landsförvisades till Italien efter misstankar om inblandning i mordet på Gustav III. I matrikeln anges han ”fkl: ovärdig”.

Ett behov att konsultera listorna fick jag snabbt. Jag fick nämligen frågan på Twitter om Stig Wennerström förlorat Svärdsorden respektive Vasaorden efter att han dömts för spioneri. Svaret fanns förstås där men först var jag tvungen att lista ut vilka år Wenneström fått sina ordnar. Detta gick att hitta i Statskalenderns bihang (ett urval är tillgängliga på runeberg.org). Därefter kunde jag se i listorna att han avförts som riddare i extra ordenskapitel den 21 september 1964.

Att matriklarna nu är offentliga kommer vara till stor glädje för såväl släktforskare som ordensintresserade. Initiativet kan inte berömmas nog! Läs matriklarna här.

1 kommentar

Filed under Ordnar

Order of Canada

orderofcanadafemale

Order of Canada i dammontering.

I dag anländer Kanadas generalguvernör David Johnston till Sverige för ett fyra dagar långt statsbesök. Formellt är drottning Elizabeth II Kanadas statschef, men generalguvernören är hennes representant i landet. I flera länder där drottningen är statschef utgörs belöningsväsendet av brittiska ordnar och medaljer, men i Kanada har man infört en nationell förtjänstorden Order of Canada som i år firar 50.

En egen orden började diskuteras i Kanada samtidigt som flaggan, men efter att man enats om hur flaggan skulle se ut tog det ett par år innan man kom överens om orden. Åsikterna gick isär. Vissa ville ha en orden efter brittisk modell, andra ville inte ha någon orden alls. Slutresultatet blev säreget: en orden i en grad, utformad som en snöflinga och med mottot Desiderantes meliorem patriam (”de längtade till ett bättre land”). 1972 utökade man orden med två grader, då den blivit med uppskattad än man räknat med. Idag har den tillfallit nästan 7 000 kanadensare för livslånga insatser för landet.

order-of-canada

Orden har sedan 1972 tre grader.

Till skillnad från andra ordnar kan det ske endast fem utdelningar om året till utlänningar. 1967 var man rädd att den nya orden skulle förlora i värde om den delades ut som vänskapsgest. Därför kommer det inte att ske någon protokollär ordensutväxling vid statsbesöket i Sverige, och generalguvernören kommer inte att utnämnas till Serafimerriddare. Totalt har endast 22 utlänningar tilldelats Order of Canada. En av dem är norske skridskoåkaren Johann Olav Koss för att ha grundat välgörenhetsorganisationen Right To Play som ger barn i utvecklingsländer tillgång till idrott.

För att fira jubileet har det skrivits böcker och avhandlingar samt lanserats en jubileumshemsida (www.orderofcanada50.ca) som inte räds att tackla ämnet från olika håll. Bland rubrikerna märks ”Contorversy”, ”Did you know?” och ”Cartoons!” där man kan se satirteckningar som handlar om orden. Det säger något om kanadensarnas förhållande till sin högsta utmärkelse att de 50 år senare gärna redogör för satiren utan att vara rädd att värdet förringas.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Dansk ordensheraldik på nätet

elefantvapen

Kronprins Carl (XVI) Gustafs vapensköld som Elefantriddare (utnämnd 1965).

I tre länder lever traditionen vidare att innehavarna av de högsta ordensgraderna får sin vapensköld uppmålad och uppsatt i ordens kapell: Sverige, Storbritannien och Danmark. I Danmark har man även målat vapnen i särskilda vapenböcker, och dessa har nu skannats in och gjorts tillgängliga på danska kungahusets hemsida. Vapnen för 800 riddare av Elefantorden och 3 000 storkors av Dannebrogorden kan nu beskådas i all sin prakt.

Vapenböckerna påbörjades mot slutet av 1600-talet och omfattar såväl danska som utländska riddare, däribland flera svenska politiker, militärer och diplomater. Kring 1961 målas dock inte längre vapnen för utländska storkors av Dannebrogorden.

I Sverige har vapenplåtar målats upp för nästan alla Serafimerordens riddare och ledamöter sedan 1748. En vapenbok påbörjades efter dansk förebild men avslutades efter ett hundratal sidor. Idag finns levande riddares vapenplåtar i Serafimersalen på Stockholms slott och avlidna riddares i Riddarholmskyrkan. Alla sköldar fram till 1998 finns avfotograferade i boken Kungliga Serafimerorden : 1748-1998 av Per Nordenvall.

Se de danska vapenböckerna här.

1 kommentar

Filed under Heraldik, Ordnar

50 års trogen tjänst

SVT har uppmärksammat en brandman som arbetat 50 år vid brandförsvaret i Järlåsa, vilket påminner mig om att det funnits en särskild statlig medalj som delats ut till några få som nått en sådan imponerande lång tjänstetid. Den rätt okända För långvarig och trogen tjänst. Inte den som Kungl. Patriotiska Sällskapet delade ut (som idag heter För uppskattad arbetsinsats) utan en officiell medalj som förlänades av Kungl. Maj:t (regeringen).

dav

Jonas Waxlund med medaljen För långvarig och trogen tjänst samt en medalj för 25 års tjänst.

Att hitta information om denna medalj är inte lätt. Den saknas i de flesta listor, och i böcker och artiklar nämns den bara i förbigående. En källa anger att den har gemensamt ursprung med Konungens medalj, vars historia jag nyligen avhandlat, men instiftansåret anges till 1884. Först ska den ha utdelats av 8:e storleken i silver, men efter 1893 av 5:e storleken i guld och endast tolv gånger. Av dem har jag lyckats spåra elva:

  1. Vaktmästare Jonas Waxlund ”för långvarig och trogen tjenst vid Upsala universitet”, 1893
  2. Vaktmästare C. J. Lejdström ”för långvarig och trogen tjänst vid Kungl. Myntverket” (50 års tjänst), 1901
  3. Vaktmästare C. J. Johansson ”för långvarig och trogen tjänst vid Västerås allmänna läroverk” (50 års tjänst), 1901
  4. Vaktmästare F. A. Malmström ”för långvarig och trogen tjänst vid Örebro länsstyrelse”, 1903
  5. Okänd, 1906
  6. Fodermarsk A. G. T. Johansson ”för långvarig och trogen tjänst vid Veterinärhögskolan”, 1926
  7. Skogvaktare Per Mårtensson vid Orsa besparingsskog, 1941
  8. Skogvaktare Anders Dahl vid Orsa besparingsskog, 1941
  9. Skogvaktare Carl Ferdinand Hellström vid Östre Rekarne häradsallmänning, 1941
  10. Expeditionsvaktmästare Nils Larson vid Kommunikationsdepartementet (47 års tjänst), 1959
  11. E. o. kanslibiträdet Jenny Bergström vid Handelsdepartementet, 1961
  12. E. o. kanslibiträdet Helga Englund vid Handelsdepartementet, 1961

De som fått ta emot medaljen har sannolikt redan tilldelats en medalj, ex. För nit och redlighet i rikets tjänst. Att det ibland gått 20 år mellan utdelningarna kan ha att göra med att 50-åriga anställningar var mycket ovanliga, eller mer sannolikt att man glömt bort att medaljen fanns och istället delat ut en annan. De tre skogvaktarna som fick medaljen 1941 sticker ut eftersom de var privat anställda. Övriga var statliga trotjänare.

På de äldsta medaljerna har det angetts var mottagaren arbetat. De lär alltså ha haft en slät frånsida där detta kunnat graveras in, vilket tyder på ett släktskap med Konungens medalj som präglades utan inskription på frånsidan. Konungens medalj räknades länge som statlig och delades ut sparsamt. Först 1876 blev den en enskilt kunglig institution. Det är möjligt att man 1884 fortsatt med den statliga versionen som därefter räknas som en separat medalj. Efter 1941 är inskriptionen endast För långvarig och trogen tjänst.

Sedan 1975 är För nit och redlighet av 6:e storleken i guld den enda medalj för statlig anställning (30 år). Antalet mottagare av För långvarig och trogen tjänst lär därför stanna vid tolv.

Bilder på medaljen finns på medalj.nu

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Ingen medalj till Lavin Eskandar

12063488_1615187008734343_4031487562351649709_n

Lavin Eskandar 1995-2015

Regeringen kommer inte tilldela Lavin Eskandar någon medalj. Det beskedet har nu nått dem som nominerat honom till För berömliga gärningar efter att han agerat för att rädda andra under skolattacken i Trollhättan 2015 då han själv miste livet. Medaljen ska delas ut till personer som ”som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Initiativet att hedra Lavin Eskandar med medaljen postumt uppmärksammades i flera tidningar.

Det är inte regeringen som helhet som beslutar om avslag. Ansvarigt statsråd, i det här fallet utbildningsminister Gustaf Fridolin, tar först upp förslaget med sina kollegor på en informell lunchberedning. Endast om det bifalls går det vidare till ett regeringssammanträde, annars lägger statsrådet ärendet ”till handlingarna”. Någon  motivering finns inte i beskedet, annat än att:

Regeringen har valt att genom sin närvaro (Stefan Löfven, Ibrahim Baylan, Aida Hadzialic och Gustav Fridolin) visa sitt stöd genom att dela sorgen med de drabbade familjerna, skolan och staden.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

”Skam den, som tycker illa därom”

stiljournalen

Stiljournalens podcast #56.

I Stiljournalens podcast konverserar Fredrik af Klercker och Filip Strömbäck om allt möjligt som har med stil att göra. Denna vecka kom turen till ordnar och medaljer. Ett ämne som Fredrik af Klercker brinner för och entusiasmen smittar av sig när han berättar. Även om en och annan faktauppgift inte blir helt rätt så är det ett mycket trevligt samtal att lyssna på en söndagseftermiddag som denna.

Stiljournalens podcast

Lämna en kommentar

Filed under Övrigt

H. M. Konungens medalj

sdr

Konungens medalj, och några andra.

I tisdags var det medaljutdelning på kungliga slottet. I Lovisa Ulrikas matsal samlades mottagarna som skulle belönas för sina insatser på skilda områden. Medan fotoblixtarna smattrade fick de ta emot en medalj av kungen och ett diplom av drottningen. De flesta hade tilldelats H. M. Konungens medalj. Denna medalj finns i olika band och storlekar och delas ut till dem som utmärkt sig på olika sätt inom samhället. Idag ska jag gå igenom medaljens historia.

Medaljen, som länge kallade Hovmedaljen, instiftades under tidigt 1800-tal av Karl XIII som belöning för trotjänare som arbetat vid hovet i 30 år eller längre. Medaljen bar kungens bild och på frånsidan mottagarens namn och tjänstetid. Detta var den första svenska medalj som regelbundet kom att bära mottagarens namn. Även Karl XIV Johan och Oscar I delade ut medaljen. Vid sitt silverbröllop sänkte Oscar I kvalifikationstiden till 25 år, men ändå kom medaljen inte att delas ut så ofta. Något strikt regelverk fanns heller inte.

Under Karl XV kom medaljen vid några tillfällen även att ges till personer utanför hovet samt till utlänningar, t. ex. en tysk professor på besök i Stockholm. Redan som kronprins hade han inrättat konstnärsmedaljen Litteris et Artibus som vid trontillträdet kom att bli den andra av kungens enskilda medaljer, d. v. s. som han själv beslutade om och betalade för.

oscar-ii

Oscar II.

Med Oscar II fick medaljen fasta former och började utdelas flitigt. Den 13 november 1876 utfärdades ett regelverk för ”H. M. Konungens medalj”. Bandet ändrades till högblått för att skilja den från regeringsmedaljerna. 20 års anställning vid hovstaterna skulle krävas för att få en av medaljens fem klasser:

  1. I guld av 8:e storleken med krona
  2. I guld av 5:e storleken med krona
  3. I guld av 5:e storleken
  4. I silver av 8:e storleken med krona
  5. I silver av 8:e storleken

Åldfruar och hovfurirer hörde till den finaste personalkategorin och fick den högsta klassen. Slottets vedbärare utgjorde tillsammans den lägsta, men kunde efter ett ytterligare antal år få sin medalj försedd med krona. Också här bröt hovmedaljen ny mark. Inom en orden var det vanligt att avancera till en högre grad, men att få en finare variant av en medalj man redan fått var mycket ovanligt.

Utöver dessa delade Oscar II även ut ett antal unika varianter vid särskilda tillfällen inom och utanför hovet: 12:e och 8:e storlekarna i kedja, 8:e storleken i högblått band om halsen, samt i Serafimerordens band på bröstet. Samtliga i guld.

Gustaf V förenklade faderns system så att medaljen kom i tre standardutföranden, samtliga i guld med krona. För 20 års hovtjänst fick man 5:e storleken, efter 30 år 8:e storleken, och efter 40 år 8:e storleken om halsen i smalt band. Dessa regler gällde dock endast vid hovstaterna. När kungen var på resa var han mycket generös med sin medalj till betjänter, chaufförer och andra. Medaljen fick nästan dubbelt så många utländska mottagare som svenska. De fick den dock endast i förgyllt silver.

800px-sodersjukhuset_1944

Gustaf V och Torsten Nothin (mitten).

För insatser utanför hovet delade Gustaf V ut ett fåtal specialvarianter: 12:e och 8:e storlekarna i kedja, samt ett antal i Serafimerordens band. Av de sistnämnda delades en ut med briljanterad krona till överståthållare Torsten Nothin. Denne socialdemokrat kunde av politiska skäl inte ta emot ordnar, även om han gärna velat. Därav specialmedaljen. Först vid pensioneringen kunde han ta emot Serafimerorden. En specialmedalj i andra änden av skalan var 8:e storleken i silver som 1942 tilldelades hovillusionisten Max Hofzinser.

Gustaf VI Adolf började dela ut 8:e storleken i guld till framgångsrika idrottare. Under hans sista år påbörjade riksdagen processen att Sverige helt skulle sluta att förläna ordnar till de egna medborgarna. Då delades cirka 1 300 ordnar ut varje år. Genom ordenskanslersämbetet lämnade kungen ett kompromissförslag. Inga ordnar skulle förlänas för statlig anställning, men tre grader av Vasaorden skulle behållas för att delas ut till förtjänta svenskar efter en fri prövning. Förslagsvis runt 200 om året. Det välavvägda förslaget fick kalla handen från riksdagen. Från politiskt håll sågs inget behov av att fylla det tomrum ordensväsendet skulle lämna efter sig.

2007_mottager_kungens_medalj

Medaljutdelning 2007.

Den gamla ordensväsendet hann leva kvar ett drygt år under Carl XVI Gustaf innan det slutligen upphörde med utgången av 1974. Den 14 februari 1975 beslutade kungen om nya bestämmelser för Konungens medalj som nu skulle ta ordnarnas plats och regelbundet delas ut för insatser för det svenska samhället. Tre äldre varianter återinfördes:

  • I guld av 12:e storleken med kedja
  • I guld av 12:e storleken med Serafimerordens band
  • I guld av 8:e storleken med Serafimerordens band

Sedan 1975 delas medaljen ut till omkring 5o personer årligen, hovstaternas personal medräknad. Bland mottagarna kan nämnas Ingvar Kamprad (12:e storleken i Serafimerordens band 2004), Anne Ramberg (12:e storleken i högblått band 2006), Helge Skoog (8:e storleken i Serafimerordens band 2008) och Alice Bah Kuhnke (8:e storleken i högblått band 2013).

Vissa likheter med ordnarna kan anas. De som får 12:e storleken i kedja är nästan uteslutande de som tidigare skulle ha fått Serafimerorden, och de som får 12:e storleken i Serafimerordens band hade nog före 1975 kunnat bli kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden. Detta till trots är medaljen mycket uppskattad. Socialdemokratiska statsministrar, som tidigare kategoriskt avböjt ordnar, infinner sig nu mangrant för att ta emot den. Detsamma gäller liberaler, miljöpartister och t. o. m. vänsterpartister.

Några mindre justeringar ägt rum. Sedan 1981 delas 8:e storleken i högblått band om halsen inte längre ut. Samtidigt fasades 5:e storleken ut för att senare återkomma under 2000-talet, och 1997 infördes 12:e storleken i högblått band. Tidigare gjordes åtskillnad mellan medaljen ”av guld” och ”gyllene” (alltså förgyllt finsilver). Idag är alla medaljer utom den i kedja förgyllda. En enda gång har medaljen delats ut med briljanterad krona. Till prins Bertil på hans 75-årsdag 1987.

Med Konungens medalj har kung Carl Gustaf visat hur en gammal utmärkelse, tvärtemot vad man trodde på 70-talet, kan fylla en uppskattad funktion även idag. Som jag tidigare skrivit har jag förslag på hur ett ännu bättre belöningssystem kunde se ut, men det får bli ett annat inlägg.

 

1 kommentar

Filed under Medaljer

Ett måttligt medaljregn

hmks-medaljer-390-262

Konungens medalj. Foto: Kungahuset.se

Idag är det kungens namnsdag med det traditionella tillkännagivandet av namnen på dem som tilldelas Konungens medalj och Litteris et Artibus. Volvos VD Martin Lundstedt och Husgerådskammarens chef Margareta Nisser-Dalman får 12:e storleken i Serafimerordens band, SVT:s förra chef Eva Hamilton och Stockholms förre finansborgarråd Sten Nordin får samma storlek i högblått band. 8:e storleken i Serafimerordens band tilldelas professor Barbro Klein, och samma storlek i högblått band går till de båda guldmedaljörerna från OS i Rio Sarah Sjöström och Jenny Rissveds. För att nämna några.

En storlek som introducerats först de senaste åren är femte storleken i högblått band. Den har delats ut för specifika och lite smalare insatser. Nu går den till den uppmärksammade ICA-handlaren Jonas Berg som engagerat sig för nyanlända, samt till innehavarna av friserföretaget Björn Axén: Johan Hellström och Peter Hägelstam som även är kungahusets frisörer. Litteris et Artibus tilldelas operasångerska Ann Hallenberg, skådespelaren Elin Klinga, samt sångerskan och kompositören Lisa Nilsson.

Samtliga mottagare är förstås välförtjänta, men urvalet belyser den inte helt optimala lösningen att Konungens medalj är både svensk förtjänstmedalj och belöningsmedalj för arbete inom hovstaterna. När den instiftades av Carl XIII var det som kungens privata belöning för hovpersonalen, men efter att ordensväsendet avskaffats 1975 utdelas den även för samhällsförtjänster. Genom att använda medaljen på det sättet har kung Carl Gustaf visat hur bra att dekorera ett antal svenskar varje år, en tanke som avfärdades under ordensreformen.

Det är hög tid att riksdagen ger honom rätt och återupplivar ex. Vasaorden som belöning för samhällsinsatser, så att Konungens medalj kan återgå till att bli hovmedalj.

Medaljerna delas ut den 7 februari kl. 14.00 på Kungl. Slottet. Hela listan finns här.

3 kommentarer

Filed under Medaljer