Monthly Archives: oktober 2015

Vad gäller för postuma medaljer?

Sedan Michael Sigge i fredags startade sitt upprop för att Lavin Eskandar ska tilldelas medaljen För berömliga gärningar postumt har 4 400 personer anslutit sig. Detta har uppmärksammats av GT/ExpressenGöteborgs-PostenP4 Väst och Aftonbladet, vilket genererat ytterligare engagemang. Ordenskansliet har fått frågan på sitt bord och utreder ärendet. Men vad gäller egentligen för medaljen och postuma utdelningar?

Först och främst ska man komma ihåg att För berömliga gärningar delas ut på beslut av regeringen. Den ska uppmärksamma ”personer som rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Tyvärr har de senaste regeringarna inte utnyttjat möjligheten att hedra svenska hjältar på detta sätt. Uppgiften har i viss mån tagits över av enskilda myndigheter, privata initiativ och massmedia, men de kan inte utdela ett officiellt erkännande å hela Sveriges vägnar. Därför är denna regeringsuppgift viktig.

Kungl. Maj:ts Orden, vars kansli utreder frågan år regeringen, har konstaterat att medaljen inte tidigare delats ut postumt. Att medaljer tilldelas efter mottagarens död är mycket ovanligt, men regeringsmedaljerna För tapperhet i fält/till sjöss samt Illis quorum meruere labores har dock blivit det ett par gånger. Något formellt hinder borde inte föreligga.

Medaljärenden bereds enligt PM 2006:1 på samma sätt som andra regeringsärenden:

  1. Förslaget kommer in till det departement inom vars område den presumtive medaljören verkat.
  2. Ärendet bereds i departementet gemensamt med Statsrådsberedningen (rättschefens kansli),.
  3. Det diskuteras vid en lunchberedning eller annan beredning i statsrådskretsen.
  4. Regeringen tar beslut på ett regeringssammanträde.

Bollen ligger alltså hos ministrarna. Det är dem man ska skicka sina förslag och synpunkter om man vill påverka frågan. Även riksdagsledamöterna kan vara till hjälp då dessa kan rikta frågor i olika ämnen till ministrarna.

Nästa regeringssammanträde äger rum nu på torsdag den 29 oktober. Jag hoppas att de väljer att hedra Lavin Eskandar. Frid över hans minne.

UPPDATERING:

Ordensintendent Tom Bergroth vid Kungl. Maj:ts Orden har ställt sig bakom förslaget att tilldela Lavin Eskandar För berömliga gärningar och ska informera Regeringskansliet.

– Tyvärr har medaljen delats ut skamligt sparsamt de senaste årtiondena. Jag ser inga hinder för varför den inte skulle kunna delas ut postumt. Jag tycker dessutom att regeringen nu har chansen att uppmärksamma ett agerande som väl uppfyller kriteriet för ”Berömliga gärningar”.

2 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer

Ge hjälten Lavin Eskandar medalj

Lavin Eskandar 1995-2015

Lavin Eskandar 1995-2015

I torsdags gav Lavin Eskandar (1995-2015) sitt liv för att försöka hindra de sanslösa morden på skolan Kronan i Trollhättan. Över hela Sverige hyllas han som en hjälte och nu höjs röster för att han ska hedras officiellt av regeringen. På Facebook har Michael Sigge startat ett upprop för att regeringen ska tilldela honom medaljen För berömliga gärningar postumt. Vilket jag självklart stöder fullt ut.

Enligt Expressen ska förslaget redan ha nått Kungl. Maj:ts orden. Uppropet hittar ni här.

3 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer

Drottning Louise slog upp portarna

Kronprinsessan Louise 1925 bärande sina brittiska och franska utmärkelser.

Kronprinsessan Louise 1925 med sina brittiska och franska utmärkelser.

När kronprins Gustaf (VI) Adolf 1923 gifte sig med Louise Mountbatten fick Sverige en chosefri, demokratisk och praktiskt lagt kronprinsessa. Vid denna tid tilldelades kvinnor inga ordnar i Sverige, med det enda undantaget att drottningen bar Serafimerorden. Det gick dock ingen nöd på Louise. Som sjuksköterska i Frankrike under första världskriget hade hon tilldelats brittiska Royal Red Cross, War Medal och Victory Medal, samt franska Médaille de la Reconnaissance.

Royal_Red_Cross_Medal

Brittiska Royal Red Cross.

För kronprinsessan Louise var jämställdhet mellan könen en självklarhet. Hon uttalade bland annat att

Kvinnorna äro fullt ut lika intelligenta som männen och, förutsatt att de erhållit en ordentlig utbildning, kunna i lika hög grad ha anspråk på aktning och beundran som männen, om de ägna sig häråt.

När hon blev Sveriges drottning 1950 gjorde hon upp med många äldre sedvänjor. Hovpresentationerna för societetsdamer upphörde och ersattes av damluncher dit bemärkta och yrkesverksamma kvinnor bjöds. Det var också drottning Louise som tog initiativet till att kvinnor skulle tilldelas de kungliga ordnarna. Hon lyfte frågan redan 1951 men blev sjuk varpå frågan blev vilande

Samtidigt väcktes samma fråga i Danmark av justitieminister Helga Pedersen (Venstre). Efter en lång debatt (som bl. a. rörde hur ordenstecken skulle fästas på urringade klänningar) beslutade Frederik IX den 10 oktober 1951 att Dannebrogorden skulle kunna tilldelas kvinnor. Samma år utnämndes Pedersen till ordens första kvinnliga kommendör. I Sverige skrev statsminister Tage Erlander i sin dagbok att Sverige blivit omsprungen av dansken.

Den 22 mars 1952 fastställdes nya ordensstatuter som öppnade de fyra kungliga svenska ordnarna för kvinnor. I likhet med präster skulle de bli ledamöter istället för riddare men själva tecknen var desamma, men skulle bäras i rosett i smalare band.

Ebon Andersson.

Ebon Andersson.

Bland de första 37 kvinnor som utnämndes den 6 juni 1952 finns professor Nanna Svartz (kommendör av Nordstjärneorden), ordföranden i Rädda Barnen Margit Levinson (kommendör av Vasaorden), överläkaren Greta Muhl, riksdagsledamoten Ebon Andersson och skådespelerskan Tora Teje (ledamöter av Nordstjärneorden) samt advokat Sigrid Beckman och godsägaren Brita Bonde (ledamöter av Vasaorden).

Bemärkta kvinnor som utmärkts senare var bl. a. den stridbara samiska lärarinnan Karin Stenberg (ledamot av Vasaorden 1956) och Astrid Lindgren (ledamot av Vasaorden 1968). Inga icke-kungliga kvinnor hann tilldelas Serafimerorden eller Svärdsorden före ordensutdelningarna upphörde efter utgången av 1974.

4 kommentarer

Filed under Ordnar

Prinsessan Sofia och väntan på Serafimerorden

Den 13 juni fick Sverige en ny prinsessa i Sofia, född Hellqvist. Den första svenska kvinnan någonsin att upphöjas till prinsessan efter att ha gift sig med en prins. När hon lämnade Slottskyrkan tillsammans med prins Carl Philip var vi flera som väntade oss att hon likt resten av de kungliga skulle bära, eller åtminstone ha rätt att bära, Serafimerorden. Prins Daniel behängdes som bekant med den redan i Storkyrkans vapenhus.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Prins Carl Philip med Serafimerorden och prinsessan Sofia utan.

Men ljusblå ordensbandet lyste med sin frånvaro och dagen därpå kunde ordenshistoriografen Per Nordenvall berätta att utnämningen skulle dröja. ”Man bär den inte till brudklänning” var förklaringen, men knappa kvartalet senare har prinsessan fortfarande inte utnämnts till Ledamot och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden (LoK av KMO) som den fullständiga titeln lyder. Vad som händer nu är oklart. Vi ska se hur det brukar gå till.

Sedan 1748 har svenska prinsar blivit riddare av Serafimerorden vid födseln. Vid ett ordenskapitel (sammanträde med de högsta ordensinnehavarna) den 22 mars 1952 fastställde Gustav VI Adolf nya ordensstadgar som innebar att kvinnor kunde tilldelas ordnar. Samtidigt utnämndes de sex svenska prinsessorna: Sibylla, Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Ingeborg till LoK av KMO. Därefter tillkom inga kvinnliga medlemmar av kungafamiljen och 1975 beslutade riksdagen att ordensutdelningar till svenska medborgare skulle upphöra. Endast Serafimerorden och Nordstjärneorden skulle behållas och enbart för utländska medborgare.

När kung Carl XVI Gustaf gifte sig året därpå var det inte uteslutet att den nya drottningen skulle gå utan svenska ordnar. Silvia Sommerlath var dock tysk medborgare och den 6 maj 1976 utnämndes hon till Ledamot av Serafimerorden (LSerafO) vilket är titeln för utländska innehavare. När Lilian Davies gifte sig med prins Bertil samma år kunde hon som brittisk medborgare tilldelas en orden, men eftersom Serafimerorden var förbehållen statschefer samt deras gemåler och tronföljare fick hon bli Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.

Tre barn föddes inom kungafamiljen men inga ordnar kom ifråga. Först när kronprinsessans myndighetsdag närmade sig insåg man det orimliga i att Sveriges framtida drottning inte kunde bära de ordnar hon skulle komma att dela ut. Regeringen beslutade att de båda kungliga ordnarna skulle öppnas för medlemmar det svenska kungahuset, och kronprinsessan mottog Serafimerordens insignier den 15 juli 1995 och bär dem sedan dess. I ordens matrikel upptas hon och hennes syskon från dagen de föddes.

Reformen innebar också att drottningen ”förklarades” vara LoK av KMO den 1 augusti, och den 22 samma månad upphöjdes även prinsessan Lilian till denna värdighet. Kungen beslutade dock att utnämningen skulle träda ikraft först på prinsessans 80-årsdag. Sedan dess har traditionen att tilldela nyfödda kungligheter ordensinsignierna vid dopet återupptagits och så kommer sannolikt att ske även på söndag när prins Nicolas döps.

Så när kan vi vänta oss att Sofia får sin orden? För självklart kommer hon att få den någon gång. Riksarkivet håller enligt uppgift redan på att utforma den vapensköld som traditionellt målas för alla Serafimerriddare. Som tidigare fall visar har kungen inget emot att vänta ett par månader på ett lämpligt tillfälle. Kanske blir det en gåva på 31-årsdagen den 6 december.

UPPDATERING:

Prinsessan Sofia bar Serafimerordens insignier första gången den 23 oktober 2015 vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst (länk). Inom kort kommer en vapenplåt att målas upp för prinsessan med både utnämningsdatum och hennes personliga heraldiska vapen.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar