Monthly Archives: mars 2016

Kungliga minnestecken – gamla och nya

Hovet har i dagarna gått ut med programmet för det veckolånga firandet av Kung Carl Gustaf som fyller 70 år den 30 april. Frågan vi faleristiskt intresserade ställer oss är förstås – blir det ett jubileumsminnestecken?

800px-Gustaf_VI_Adolf_dekorationer

Gustaf VI Adolfs utmärkelser med inte mindre än sju svenska kungliga minnestecken.

De kungliga minnestecknen räknas som en separat kategori av utmärkelser, närmare bestämt kategori C., efter krigsdekorationer och före Konungens ordinarie medaljerna. Det delas ut till alla de som deltar vid firandet av en kunglig högtid som regeringsjubileum, födelsedag eller bröllop.

Som det första minnestecknet räknar man ibland det som Gustav III delade ut till kronprins Gustav (IV) Adolfs faddrar 1778. Den moderna traditionen börjar dock med Oscar II:s jubileumsminnestecken som delades ut med anledning av hans 25 år på de svenska och norska tronerna 1897. Inspirationen kom från Storbritannien där Drottning Victoria tio år tidigare markerat sitt 50-årsjubileum som regent med en medalj.

Som jag tidigare skrivit blev denna tradition stark i Norge. Oscars efterträdare i Norge har alla tre utfärdat en medalj vid sina 25-årsjubileum, så sent som i år av Harald V. I Sveriges blev traditionen den motsatta; av de nio minnestecken som delats ut sedan 1897 har inget delats ut för en likadan högtid som ett annat. Så har vi alltså:

Regeringsmedaljer

  • 25 år (Oscar II 1897)
  • 40 år (Carl XVI Gustaf 2013)

Födelsedagsmedaljer

  • 50 år (Carl XVI Gustaf 1996)
  • 70 år (Gustaf V 1928)
  • 85 år (Gustaf VI Adolf 1967)
  • 90 år (Gustaf V 1948)

Bröllopsmedaljer 

  • Samma år (Victoria och Daniel 2010)
  • Silverbröllop (Gustaf och Victoria 1906)
  • Guldbröllop (Oscar II och Sofia 1907)

Dödsfallsmedaljer

  • Gustaf V 1951

Den ”traditionen” bryts alltså om vi får ytterligare en 70-årsmedalj den 30 april. Historien visar dock att kungarna oftast låter det gå ett par decennier innan en medalj delas ut till minne av den egna personen. Medaljen från 2013 ligger fortfarande för nära i tiden att ett nytt tecken ska bli aktuellt.

För den som vill veta mer rekommenderas föredraget Kungliga jubileumsminnestecken den 23 april av ordensintendent Tom Bergroth som själv formgav det senaste tecknet. Mer information och biljetter här.

1 kommentar

Filed under Minnestecken

Serafimerringning för Johann Georg av Hohenzollern

dav

Johann Georgs serafimersköld uppställd i koret. 

I Riddarholmskyrkan i Stockholm finns bara en kyrkklocka, den s.k. Serafimerklockan. Den blev gjuten 1839 av bronset från de klockor som förstördes i den stora branden i kyrkan fyra år tidigare. Då hade Riddarholmskyrkan sedan länge upphört att vara församlingskyrka, och den nya klockan hade endast en uppgift: att ringa för avlidna medlemmar av kungahuset, samt riddare eller ledamöter av Serafimerorden. Detta kallar vi Serafimerringning.

Serafimerklockan (2)

Serafimerklockan, högst upp prydd av serafer och patriarkalkors.

I en annan kyrka, katolska Hedinger Kirche i Sigmaringen i Tyskland, begravdes idag Prinsessan Birgittas framlidne make Prins Johann Georg av Hohenzollern i en privat ceremoni. Det svenska Kungaparet deltog tillsammans med Prins Carl Philip, Prinsessan Desirée, Niclas Silfverschiöld, Prinsessan Christina, samt Prinsessan Margarethas dotter Sybilla. Kyrkan är sedan 1500-talet gravkyrka för den sigmaringska grenen av ätten Hohenzollern som Johann Georg tillhörde.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Hedinger Kirche.

Vid sitt bröllop 1961 utnämndes Johann Georg till Riddare av Serafimerorden. Han blev den fjärde serafimerriddaren att läggas till vila i denna kyrka. Den siste regerande Fursten av Hohenzollern-Sigmaringen Karl Anton (1811-1885) tilldelades orden 1864 av Karl XV. Dennes sonsonsson Fredrik (1891-1965), Johann Georgs far, mottog den av Gustaf V 1936. Vid bröllopet 1961 fick även Johann Georgs bror Fredrik Wilhelm (1924-2010) motta orden, och Fredrik tilldelades ordenskedjan som särskild utmärkelse.

Tillbaka till Sverige och Serafimerringningen som traditionellt äger rum mellan kl. 12 och 13 på dagen för den avlidne riddarens begravning. Kl. 11:55 idag fördes Johann Georgs vapensköld från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan, eskorterad av grenadjärer och trumslagare ur Livgardet. Till ljudet av Serafimerklockan fördes skölden in och ställdes upp i koret där Livgardets dragonmusikkår spelade Karl XV:s sorgmarsch. Ordens intendent Tom C. Bergroth berättade om prinsen.

Skölden, som bär Johann Georgs namn och utnämningsdatum samt det Hohenzollerska vapnet (kvadrerad i silver och svart) krönt av en krona som markerar ättens furstliga rang, kommer att sättas upp i kyrkan. Där hänger redan hundratals sköldar för riddare och ledamöter sedan 1748.

Många människor passade på att besöka kyrkan och bevittna denna anrika och ovanliga ceremoni.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Kvinnliga ordens- och medaljmottagare

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur drottning Louise tog initiativet till att öppna de svenska ordnarna för kvinnor, vilket skedde 1952. Efter det kunde många förtjänta kvinnor tilldelas ordnar som ett kvitto på deras allt större roll i samhällslivet under 1900-talet. Idag på Internationella kvinnodagen är det värt att uppmärksamma flera av de kvinnor som från belöningsväsendets uppkomst på 1700-talet förärats en medalj eller en orden.

Slaget_vid_Svensksund

Slaget vid Svensksund.

Vi börjar redan under slutet av 1700-talet. Gustaf III förde krig mot Ryssland och hade 1789 instiftat medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss för att belöna underofficerare och manskap. Minst två kvinnor tilldelades den senare: Brita Hagberg, som tagit värvning utklädd till man och blev upptäckt först när hon sårats i slaget om Svensksund, och pigan Anna Maria Engsten som trots fientlig beskjutning styrde ett skepp genom det Viborgska gatloppet sedan dess besättning övergivit det.

Lea Ahlborn (2)

Lea Ahlborn.

Under 1800-talet blev det vanligare att kvinnor belönades med medalj, inte sällan för sitt arbete med välgörenhet. Dessutom var många av dessa medaljer skapade av en kvinna – Lea Ahlborn – som från 1855 var gravör på Kungl. Myntverket och därmed Sveriges första kvinnliga statsanställda. Fram till sin död 1897 formgav  hon nästan alla mynt och medaljer som gavs ut i Sverige och fick dessutom själv ta emot medaljerna Litteris et Artibus och Illis quorum meruere labores av 12:e storleken.

0175.5 (2)

Selma Lagerlöf

Om Selma Lagerlöfs medaljer, de hittills enda av sitt slag att utdelas i Serafimerordens band, har jag redan skrivit. Kerstin Hesselgren mottog 1918 Illis quorum för sitt arbete som Sveriges första yrkesinspektris. Hon blev 1922 riksdagens första kvinnliga ledamot och mottog 1932 medaljen För medborgerlig förtjänst av 12:e storleken.

Så öppnades äntligen ordnarna för kvinnor 1952. Serafimerorden och Svärdsorden han aldrig utdelas förlänas några kvinnor utanför Kungahuset innan de stängdes för svenskar 1974. Nordstjärneorden och Vasaorden hann dock få ett antal framstående kvinnor som innehavare.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Inom Nordstjärneorden, som tillföll statliga ämbets- och tjänstemän, märks kommendörerna av 1. klass Nanna Svartz, överläkare och den första kvinnliga professorn i medicin (1959), Ingrid Gärde Widemar, det första kvinnliga justitierådet (1970), och Cecilia Nettelbrandt, den första kvinnan på en talmanspost i riksdagen (1974). De enda kommendörerna med stora korset var överhovmästarinnorna Louise Rålamb (1952) och Astrid Rudebeck (1958).

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden tillföll bl. a. kommunala förtroendevalda, representanter för näringslivet samt konstnärer och författare. Bland Vasaordens kommendörer av 1. klass finner vi operasångerska Birgit Nilsson, och bland kommendörerna Eva Remens, den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktiges presidium (1974), Helen Adèle Heilborn, VD för Sverige-Amerikastiftelsen (1963) och skulptören Ebba Hedqvist (1974). Bland ledamöterna finns advokaten Stina Peyron (1964), professorn Vivi Laurent-Täckholm (1957) och Astrid Lindgren (1968).

Birgit Nilsson (2)

Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson tilldelades 1981 Illis quorum av 18:e storleken (den allra finaste) strax innan den reserverades för politiker. Hon bar den gärna när hon uppträde och konstaterade nöjt i en intervju att hon var den enda kvinnliga innehavaren. Både Astrid Lindgren och Greta Garbo tilldelats den 12:e storleken 1985. Greta Garbo hade ett par år tidigare hedrats med Nordstjärneordens kommendörstecken, vilket hon som amerikansk medborgare kunde tilldelas.

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister.

En av de allra sista att tilldelas Vasaorden 1974 var dåvarande Rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister. Hon blev senare statsfru hos Drottning Silvia och överhovmästarinna 1994-2015. Under sin långa tid vid hovet har hon tilldelats inte mindre än 23 storkors (!) av utländska statsöverhuvuden, och dessutom tilldelas H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i kedja.

3 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar, Personer

Prins Oscar

Kungen har precis tillkännagivit namn och titel för Kronprinsessans och Prins Daniels nyfödde son:

Hans Kunglig Höghet Oscar Carl Olof, Prins av Sverige, Hertig av Skåne

Han kommer att kallas Oscar. Enligt vad som gällt sedan de kungliga ordnarnas instiftande 1748 kommer prinsen att räknas som riddare av Serafimerorden från födseln och skrivas in i matrikeln som nr. 873. På dopet kommer kungen att fästa ordenstecknet i mindre format på dopklänningen. En tradition från 1778 som återupplivades till Prinsessan Estelles dop 2012.

Dopband (2)

Prinsessan Estelle med Serafimerorden vid sitt dop den 22 maj 2012.

Insignierna i originalstorlek bärs dock först efter myndighetsdagen då de högtidligen överlämnas. Då kommer prinsen även att bära Nordstjärneordens kommendörstecken i svart band om halsen, något som återinfördes av Kungen 2013. Fram till 1975 fick prinsarna även Svärdsorden automatiskt.

Stora riksvapnet

Carl XIII:s orden.

Ytterligare en orden som med automatik tillfaller de kungliga prinsarna (i detta fall inte prinsessorna) är Carl XIII:s orden. Instiftad 1811 som belöning för Frimurarordens högsta ämbetsmän. Orden har en grad: riddare, som bär ordenstecknet om halsen och ett mindre kors på bröstet. Antalet är begränsade till 33, vilket inte innefattar de kungliga innehavare som prins Oscar nu tillhör. Sedan 1826 tillfaller den prinsar vi födseln men bärs först efter att de blivit frimurare och erhållit den högsta graden. Den siste kunglige frimuraren i Sverige var Prins Bertil som dessutom var stormästare 1973-1997.

Dopordnar

Dopordnar i Livrustkammaren.

För att markera alla de ordnar som en kunglig prins föddes som innehavare av fästes förr ett antal kokarder i respektive ordensband vid det Serafimerband som användes vid dopet. Dessa används inte längre och förvaras idag i Livrustkammaren tillsammans med ett antal miniatyrkraschaner.

3 kommentarer

Filed under Ordnar

Johann Georg av Hohenzollern 1932-2016

Prins Johann Georg av Hohenzollern har idag avlidit vid en ålder av 83 år meddelar hovet. Han gifte sig med prinsessan Birgitta av Sverige den 25 maj 1961 och fick med henne tre barn. Prinsen var konstvetare och länge generaldirektör för Bayerns tavelsamlingar.

Birgitta och Johan Georg von Hohenzollern 1961 003

Prinsessan Birgitta och Johann Georg vid bröllopet i Stockholm 1961.

Ett par dagar före vigseln i Stockholm utnämndes han till riddare av Serafimerorden. På dagen för hans begravning kommer hans vapensköld att bäras från Kungliga slottet till Riddarholmskyrkan vars klockor kommer att ringa oavbrutet i en timme i s.k. ”Serafimerringning” varefter vapnet sätts upp i kyrkan. Han innehade även kung Gustaf VI Adolfs minnesmedalj, kung Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken I samt kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings bröllopsminnesmedalj.

För sina insatser för konsten tilldelades han förtjänstkorset av 1 kl. av tyska förtjänstorden samt bayerska förtjänstorden. Han innehade även neapolitanska Sankt Georgsordens storkors.

Med anledning av prinsens bortgång gör kungen följande uttalande:

Jag och min familj har med stor sorg tagit emot beskedet att Prinsessan Birgittas make Prins Johann Georg av Hohenzollern avlidit. Våra tankar går till Prinsessan Birgitta och familjen.

UPPDATERING:

Prins Johann Georgs begravning äger rum lördagen den 12 mars i Hedinger Kirche i Sigmaringen. Serafimerringningen äger rum mellan kl. 12 och 13 och Riddarholmskyrkan är under denna tid öppen för allmänheten.

1 kommentar

Filed under Personer