Monthly Archives: maj 2016

Den 9:e veterandagen

Igår den 29 maj högtidlighölls Försvarsmaktens veterandag för nionde gången. Ceremonin infördes som ett led i arbetet att stötta och hedra dem som återvänder från internationella eller nationella insatser i fredens tjänst. Under åren har dagen fått ökad status och räknas numera som statsceremoni. Tusentals människor samlades igår vid Sjöhistoriska museet på Djurgården i Stockholm. Bland dessa fanns kungen, talmannen, överbefälhavaren och, för första gången, statsministern.

Vid ceremonin på Djurgården var klädkoden kavaj eller, för uniformerad personal, daglig dräkt. Där fanns många förband representerade men även polis, räddningstjänst, frivilligorganisationer samt förstås Veteranförbundet Fredsbaskrarna med sina karaktäristiska ljusblå baskrar och halsdukar. Ursprungligen var släpspännen påbjudna, men sedan ett par år gäller att utmärkelser bärs i original på veterandagen – till uniform såväl som till kavaj.

Utomlands där veteranceremonier av förklarliga skäl är mer förekommande är detta vanligt, men i Sverige en efterlängtad nyhet. Utmärkelserna hör inte bara till högtidsdräkten eller paraduniformer och ska givetvis kunna tas med till sådana här tillfällen. Att bära sina utmärkelser hedrar inte bara en själv, utan även givaren och samtliga närvarande. Det hade den absoluta majoriteten tagit fasta på. Förhoppningsvis kan bruket att bära utmärkelser till kavaj sprida sig. Det är tillåtet sedan länge men har ännu inte blivit vanligt.

För sårade i strid

Försvarsmaktens medalj För sårade i strid.

En höjdpunkt under gårdagen var förstås överlämnandet av Försvarsmaktens medalj För sårade i strid – den symbolhandling som veteranerna själva värderat allra högst. Försvarsmakten haft som vana att särskilt lyfta fram mottagarna med porträtt och beskrivning på sin hemsida. 2016 var dessa:

  • Olle Wärnick för sina skador under strid i Gaza 1967.
  • Lenn Moberg för sina skador under strid i Makedonien 1993.
  • Per Sjöberg för sina skador under strid i Kosovo 2004.
  • Andreas Stenberg för sina skador under strid i Afghanistan 2011.

För en beskrivning av medaljen och dess tillkomst hänvisas till tidigare inlägg – För sårade i strid – nu och då.

Lämna en kommentar

Filed under Krigsdekorationer

Nominera en hjälte till medalj!

hjäl`te, om person som med mod o. viljestyrka kämpar för ett upphöjt mål (för det goda l. rätta) l. som i en viss situation (ofta särsk. under lidanden o. hemsökelser) visar en ovanlig grad av själsstyrka, ädelt sinnelag o. förmåga av oegennyttig självuppoffring. (Svenska Akademiens Ordbok.)

Varje år riskerar människor i Sverige sina egna liv för att rädda andras. Om dem har Aftonbladet en artikelserie: Svenska Hjältar, vilket är mycket berömvärt. Idag kom en artikel om brandmannen Jonas Åkerholm i Övertorneå som med fara för sitt eget liv paddlade ut i Torneälven för att rädda en 12-åring som ramlat i och klamrat sig fast vid ett isflak.

Artikeln är ett välförtjänt erkännande, men det finns andra i Sverige med uppgift att hedra hjältar, och de har på sistone legat på latsidan. Jag tänker här på Sveriges regering som förfogar över medaljen För berömliga gärningar som ska tilldelas den som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara” och som utgör ett officiellt erkännande av hjältedåd från hela svenska folket. Detta sker tyvärr väldigt sällan.

Detta kan vi ändra på!

För att ta ett beslut behöver regeringen få in nomineringar. En sådan behöver inte vara lång eller formell. En kort beskrivning av vad personen gjort räcker gott. Nomineringen skickas till statsrådet som ansvarar för personens verksamhetsområde. En nominering för Jonas Åkerholm bör t.ex. vara riktad till:

  • Inrikesminister Anders Ygeman (justitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.se)

Ett statsråd får mycket post och en medaljnominering prioriteras inte alltid högt. Men det finns lösningar. Om landshövdingen i Norrbottens  län nominerar så väger det lite tyngre. Därför kan man även rikta ett förslag till:

  • Landshövding Sven-Erik Österberg (sven-erik.osterberg
    @lansstyrelsen.se)

Jag uppmuntrar alla som har några minuter till övers att helt kort skriva ett litet förslag till adresserna ovan om hur lämpligt det vore att tilldela Jonas Åkerholm medaljen För berömliga gärningar med anledning av hans räddningsinsats. Ju fler vi är desto mer sannolikt att förslaget går igenom.

Tack Jonas för din modiga insats!

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Nya strumpebandsriddare

Strumpebandsorden är en av världens äldsta och mest prestigefyllda riddarordnar. Den grundades omkring 1348 som ett andligt brödraskap av Edvard III för 25 av hans riddare. Det finns många historier om varför just strumpebandet valdes som ordens emblem. Den mest kända är hur en kvinna ska ha tappat sitt strumpeband under en bal, varpå kungen avstyr den pinsamma situationen med orden Honi soit qui mal y pense (”skam den som tänker illa härom”). Andra teorier talar om strumpebandet i riddardiktningen eller om liknande remmar som håller ihop rustningar. Hur det än är med det så är Honi soit qui mal y pens än idag ordens motto, och de alltjämt 25 platserna hett eftertraktade.

Ordergarter

Det mindre ordenstecknet ”The Lesser George” föreställande Sankt Göran och bärande ordens motto.

Trots att det funnits fyra öppna platser i orden har drottning Elizabeth, som i egenskap av ordenssuverän tar alla beslut gällande den, valt att avvakta med att fylla dem. För att kvalificera sig för Strumpebandsorden ska man helst ha innehaft ett högt ämbetet inom statsförvaltningen. Traditionellt tillkännages nya riddare på nationalhelgonet Sankt Görans dag den 23 april, så dagens besked (på det svenska nationalhelgonet Sankt Eriks dag!) kom något oväntat.

De nya riddarna är Baron Charles Kay-Shuttleworth, styrelseordförande i rådet för hertigdömet Lancaster, som sedan tidigare kommendör 1. klass av Victoriaordens (KCVO), och Sir David Brewer, fv. lordlöjtnant i Storlondon, som även är companion av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden samt kommendör av Victoriaorden. Utnämningarna räknas från den 23 april och Strumpebandsorden har därmed endast en ledig plats.

Garter2

Riddarna iförd ordensdräkt vid ordens högtidsdag.

Upptagandet i orden sker på högtidsdagen den 13 juni i Saint George’s Chapel vid Windsor Castle. Då bärs också den traditionella ordensdräkten. Av den äldre varianten finns lustigt nog endast en komplett uppsättning – i den svenska Livrustkammaren, ursprungligen tillhörande Oscar II som utnämndes till ”extra riddare” 1881. Den fanns utställd i Ordenssalarna under förra året men är nu magasinerad i väntan på att en monter med bättre skydd.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

250 år av patriotism

I år firar två av Sveriges flitigaste medaljutdelare – Kungliga Sällskapet Pro Patria och Kungliga Patriotiska Sällskapet – 250 år. Sällskapen har ett gemensamt ursprung men är sedan 1772 separata organisationer. De sysslar framförallt med välgörenhet. Med ”patriot” menades på 1700-talat någon som arbetade för samhällsnyttan snarare än för sig själv, något som sällskapen än idag uppmuntrar genom att ge ut bärbara medaljer. Dessa medaljer tillhör kategorin ”halvofficiella medaljer” och bär kunglig krona och statschefens porträtt. Det ger dem en särskild status. 

KPS Medalj (2)

Skriv en bildtext

Patriotiska Sällskapet, som firade jubileet den 23 april, blev kungligt genom att Gustaf III fastställde dess grundregler 1772. Sedan dess har sällskapet delat ut medaljer med den regerande kungens bild ”till konsters, slöjders och rikets näringars uppmuntran”. Detta var året innan Carl Reinhold Berch lanserade sin skala för medaljstorlekar, och sällskapet använder än idag en egen skala för medaljerna: 1:a, 2:a och 3:e storlekarna (motsvarande 11:e, 9:e och 8:e storleken i Berchska skalan). 1803 fick sällskapet rätt att dela ut medaljer att bäras och man valde då ett band delat i gult och grönt vilket skulle symbolisera sädesfält och vall. Jordbruket var tidigt ett av sällskapets verksamhetsområden.

KPS Medalj (1)

Medaljerna, som präglats i både guld och silver, har burit många inskriptioner såsom För odlingsflitFör framstående förtjänster om yrkenas förkovran eller För förtjänster om biodling. Allt enligt bruket i Sverige på 1700-talet att dela ut mycket specifika medaljer. Idag används främst För betydande gärning och För uppskattad arbetsinsats. Den förra delas ut för samhällsinsats, förtroendeuppdrag eller ideell verksamhet, och den senare efter 15 eller 20 års anställning. Det är respektive organisation eller arbetsgivare som ansöker om och bekostar medaljerna, men sällskapet prövar alltid att kraven uppfylls.

Pro Patria, som firar sitt jubileum 19 maj, ligger bara ett år efter KPS med att dela ut bärbara medaljer (tillståndet utfärdades 1803) men långt efter när det kommer till varianter. Numera delar man endast ut medaljen För medborgerliga förtjänster i guld av större (12:e) eller mindre (8:e) storleken. Mellan 1835 och 2005 delade sällskapet även ut medaljen För trohet och flit, även den för mångårig anställning. När utdelningen upphörde hade den delats ut mer än 10 000 gånger, i likhet med KPS medalj efter ansökan av arbetsgivaren.

Tack vare sällskapens verksamhet har ett stort antal svenskar kunnat belönas med en kunglig utmärkelse. I framtiden ska jag närmare beskriva sällskapens olika medaljer, och dela med mig av några tankar inför framtiden – må den sträcka sig minst 250 år till.

 

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer