Monthly Archives: december 2016

Rekord i Eugen-medaljer

Eugenmedaljen.jpg

Eugen-medaljen. Foto: kungahuset.se

När målarprinsen Eugen fyllde 80 år den 5 november 1945 instiftade Gustaf V en ny belöningsmedalj i hans ära att delas ut för framstående konstnärlig gärning. Den bär än idag prins Eugens bild och tilldelas framstående konstnärer inom det bildande området – alltså målare, skulptörer och arkitekter m. fl. Den avlastade därmed medaljen Litteris et Artibus som återgick till en mer litterär och musikalisk inriktning.

Prins Eugen själv hade förslagsrätt och namnen på mottagarna tillkännages på hans födelsedag. 1945 delades medaljen ut till elva mottagare, däribland Ivar Tengbom, Carl Milles Carl Malmsten. Det bestämdes att medaljen därefter inte skulle delas ut till fler än tre framstående konstnärer om året. I samband med en nordisk utställning på Liljevalchs 1947 utökades detta med högst en person från vart och ett av de nordiska länderna.

Denna begränsning i antal, som gjort medaljen mycket exklusiv, har hållits strängt i alla år. Fram till idag. Då överlämnade kung Carl Gustaf medaljen till hela sju personer, varav fyra unga svenska arkitekter, vilket motiverades som ”ett erkännande av att arkitektarbete alltsomoftast är kollektivt, där inte alltid någon enskild ‘stjärnarkitekt’ kan pekas ut. I år ges medaljen till fyra stjärnor!” De fyra startade 2002 byrån Marge Arkitekter och ligger bakom flera prisbelönta projekt. Bland annat terminalerna på Strömkajen i Stockholm mitt emot slottet. Kungen måste ha blivit mycket imponerad över den nya utsikten.

Läs mer på kungahusets hemsida.

 

 

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Finaste regeringsmedaljen till Jan Eliasson

jan-eliasson

Jan Eliasson.

Regeringen har beslutat att tilldela diplomaten Jan Eliasson medaljen Illis quorum meruere labores av 18:e storleken i guld med kedja. Den finaste medaljen som regeringen kan dela ut. Han fick beskedet av utrikesminister Margot Wallström vid ett besök i New York och motiveringen lyder:

För hans livslånga och oförtröttliga arbete i fredens och de mellanstatliga relationernas tjänst, både som företrädare för Sverige och som representant för Förenta nationerna

Eliasson har haft en lång karriär inom diplomatin, bl. a. som kabinettssekreterare 1994–2000, ambassadör i USA 2000-05 och en kort period som utrikesminister 2006. Han avslutar vid årsskiftet sitt arbete vid FN där han varit ordförande i generalförsamlingen 2005–06 och vice generalsekreterare sedan 2012. Han tilldelades Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band 2005.

Medaljen, vars inskrift betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”, instiftades 1785 av Gustav III som en allmän belöningsmedalj att delas ut i 18:e och 12:e storlekarna. Under mitten av 1800-talet ändrades detta till 8:e och 5:e storlekarna, men Oscar II återinförde de större varianterna för särskilda förtjänster. Sedan dess har dessa två storlekar delats ut sparsamt och endast till dem som gjort betydande insatser under lång tid.

Sedan 1984 har 18:e storleken endast delats ut till statsmän och -kvinnor. Samtidigt bestämdes att innehavarna skulle vara likställda med Serafimerriddare i hovets placeringslista. Detta gäller även innehavarna av Konungens medalj av 12:e storleken med kedja. Medaljen är alltså i princip lika fin som Serafimerorden. Den som senast fick motta medaljen var förra talmannen Birgitta Dahl 2003.

Till Aftonbladet säger Eliasson om medaljen:

Jag är mycket hedrad och tacksam, jag blev överraskad och glädjer mig mycket över detta. Det är många års arbete i både FN:s och Sveriges tjänst som avslutas nu, säger han.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Finland firar med ordenshandbok

ordenshandbok

Ordenshandbok (2016).

Idag på Finlands självständighetsdag har president Sauli Niinistö traditionsenligt förlänat drygt 3 800 ordenstecken och medaljer inom Frihetskorsets orden, Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden till förtjänta finländare. Nytt för i år är att alla mottagarna med sina utmärkelsetecken får ett exemplar av den nya ordenshandboken som ger bakgrund och praktiskt vägledning till det det finska belöningsväsendet. Den går även att läsa på ordnarnas hemsida.

Boken fokuserar främst på Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden och är rikligt illustrerad med fotografier av ordenstecknen och -medaljerna samt teckningar som visar hur dessa bärs till olika klädkoder. Dessutom beskrivs utmärkelsetecknets väg till mottagaren från det att ett förslag lämnats in, och läsaren får t. o. m. tips om hur man syr medaljband.

Också en svensk läsare kan hitta nyttig information i boken. Det finska regelverket ligger nära det svenska, även om det inte är identiskt på alla punkter. I Finland tillåts t. ex. endast två halstecken, i Sverige tre o. s. v. På en uniform placerar finländaren sina medaljer ovanför bröstfickan och kraschaner under, medan svensken låter medaljerna vila på ficklocket och placerar kraschanen mitt på fickan.

Boken innehåller även en intressant artikel ”Riddarordnarnas historia” som även avhandlar Sverige och Ryssland av Antti Matikkala. Han arbetar just nu på ett verk om Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden som ska utkomma under 2017 då Finland firar 100 års självständighet.

Glad självständighetsdag och trevlig läsning!

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Alfred Nobels utmärkelser

alfred-nobels-miniatyrordnar

Alfred Nobels miniatyrordnar. Från vänster: Hederslegionen, Nordstjärneorden, Mauritius- och Lazarusorden, Kronorden och Rosenorden.

Om Alfred Nobel själv närvarat vid Nobelfesten hade han nog blivit förvånad. Det vi förknippar med priset – guldmedaljen och banketten – nämns inte med ett ord i hans världsberömda testamente. Det var Nobelstiftelsen som 1899-1900 tog fram de grundstadgar enligt vilka varje pristagare skulle erhålla ”en med testators bild och lämplig inskrift försedd medalj av guld”. Man tillsatte också en festkommitté att förbereda den storslagna utdelningen med efterföljande bankett. Hade Alfred Nobel fått bestämma hade det nog inte blivit något med det.

Testatorn själv var inte av den självförhärligande typen och skulle nog besvärats av att ha sett sitt namn och sin bild överallt. Ordnar och utmärkelser kallade han för ”plåtslageri”, och trots att han tilldelats flera själv för sina framgångar inom industri och vetenskap skrev han att utmärkelserna hade ”intet explosivt underlag”. Så här skriver han i ett brev:

För den svenska Nordstjärneorden har jag min kokerska att tacka, vars konst tilltalade en högvälboren mage. Min Franska orden fick jag på grund av min nära personliga bekantskap med en minister, den brasilianska Rosenorden emedan jag tillfälligtvis blev presenterad för Dom Pedro, och slutligen vad den berömda Boliviaorden beträffar, emedan Max Philipp hade sett ”Niniche” och ville åskådliggöra det naturtrogna sätt, på vilket ordnar där utdelades.

Vad ”den berömda Boliviaorden” syftar på vet jag inte. Kanske var det ett privat skämt mellan Nobel och Philipp. Vad han än tyckte om ordnar skaffade han ändå miniatyrer som han lät montera i en prydlig kedja som idag kan beskådas på Björkborns herrgård utanför Karlskoga. Där finns också originalen, utom de italienska ordnarna som finns i San Remo. Kenne Fant som skrivit en biografi om Nobel noterar att han inte avböjde ordnarna och kanske insåg att det fanns ett värde i att kunna visa upp dem vid något enstaka tillfälle.

Så till Nobelfesten hade Alfred Nobel kommit med ordenstecken från fyra länder. Kanske hade det varit helt motvilligt, kanske skulle han innerst inne ha varit lite smickrad. Det kan man inte veta.

Alfred Nobels utmärkelser:

  • Riddare av Nordstjärneorden
  • Officer av brasilianska Södra korsets orden
  • Officer av brasilianska Rosenorden
  • Officer av franska Hederslegionen (tidigare riddare)
  • Officer av italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden
  • Officer av italienska Kronorden

Lämna en kommentar

Filed under Personer