Monthly Archives: juni 2017

Landstormsfondens förtjänstmedalj

Det finns många belöningsmedaljer som inte är avsedda att bäras på mottagarens person, utan istället ställas upp i dennes hem på en hylla. Dessa medaljer, som saknar band och fästanordning, är ofta större och har hög konstnärlig kvalitet. Annars skiljer de sig inte från andra medaljer. Därför går det också bra att förminska medaljen och förse den med band så att den blir bärbar, något som Landstormsfonden valde att göra med sin medalj förra året.

Landstormen var de äldre åldersklasserna inom värnpliktsarmén. I början av 1900-talet startades kommittéer på olika håll i landet för att samla in medel till deras kläder och utrustning. 1914 startade kronprinsessan Margareta (1882-1920) ett centralråd för ändamålet, och 1915 slogs denna ihop med de lokala kommittéerna till H.K.H. Kronprinsessans Förening för det frivilliga arbetet för landstormsmäns beklädnad m.m. eller Beklädnadsföreningen. Margareta själv var ordförande.

Efter hennes hastiga bortgång avvecklades föreningen 1921. Dess sista åtgärd var att ta fram en minnesmedalj över sin ordförande. Gravören Erik Lindberg fick uppdraget och han utförde en mycket vacker medalj av 13:e storleken att förvaras. Åtsidan pryddes av kronprinsessans porträtt och texten Beklädnadsföreningens ordförande 1914-1920. Frånsidan pryddes av liljor och inskriptionen:

TILL ÅMINNELSE AF
HUGSTORT INITIATIV
INSIKTSFULL LEDNING
ÄDEL FOSTERLÄNDSK
GÄRNING

Ett exemplar av guld överlämnades till kung Gustaf V och kronprins Gustaf (VI) Adolf. Ett antal medaljer i silver och brons togs fram och delades ut till medlemmar och andra personer som verkat för föreningen.

Den nybildade Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond (Landstormsfonden) fick ta över Beklädnadsföreningens medel och dess medalj. Fondens uppgift blev att understödja landstormen och den frivilliga försvarsverksamheten. Dess första ordförande var kronprins Gustaf (VI) Adolf och efter dennes trontillträde prins Bertil. Idag är kronprinsessan Victoria ordförande och fonden verkar fortfarande för att stödja frivillig försvarsverksamhet.

Landstormsfondens medalj (eller ”minnesplakett” som den också kallas) utdelas sedan starten av dess centralråd för insatser inom eller för frivillig försvarsverksamhet enligt Landstormsfondens syften, eller för insatser inom eller för Landstormsfonden. Valörerna är guld, silver och brons. 1977 blev prins Bertil den förste att ta emot medaljen i guld sedan 1921. Överlämnandet av medaljen sker vanligtvis vid centralrådets sammanträden och i närvaro av dess kunglige ordförande vilket ger den hög status.

Den 25 maj 2016 delades medaljen ut för första gången som bärbar utmärkelse. Nu av 8:e storleken med ett ljusblått band med en rand av silvertråd. Därmed kallas den inte längre för minnesmedalj utan förtjänstmedalj.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Dansk guldbröllopsminnesmedalj

Guldbröllop 1

Drottning Margrethes och Prins Henriks guldbröllopsminnesmedalj. Foto: Kongehuset

Danmarks drottning Margrethe och prins Henrik firade igår sin guldbröllopsdag. Det var den 10 juni 1967 som den danska tronföljaren gifte sig med den franske diplomaten Henri de Laborde de Monpezat. Deras femtio år som äkta makar firades på kungaskeppet Dannebrogen vars besättning hörde till de första att få ta emot minnesmedaljen som instiftats dagen till ära.

Guldbröllop 2

Drottning Margrethes och Prins Henriks guldbröllopsminnesmedalj. Foto: Kongehuset

Erindringsmedaillen i anledning af Hendes Majestæt Dronning Margrethes og Hans Kongelige Højhed Prins Henriks guldbryllup bär på åtsidan makarnas porträtt och namn med två hjärtan. Frånsidan bär deras gemensamma monogram. Medaljen är av förgyllt guld med krona och bärs i Elefantordens ljusblå band med en smal guldrand i mitten. Det är, mig veterligen, första gången som metalltråd används i bandet till en dansk kunglig medalj. Har man kanske inspirerats av Sverige? Redan 1907 förekom det i Sverige på Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken. Kung Carl Gustaf har haft guldtråd i sina båda senaste jubileumsminnestecken från 2013 och 2016.

Guldbröllop 4

Kristian IX och Drottning Louises guldbröllopsminnestecken.

Traditionen med danska minnesmedaljer och -tecken inleddes med Kristian IX och Drottning Louises guldbröllopsminnestecken från 1892. Totalt har 24 sådana medaljer och tecken instiftats, av vilka drottning Margrethe har instiftat hälften. Bland dem kan nämnas regentparets silverbröllopsmedalj från 1992. De danska minnesmedaljerna delas endast ut inom den kungliga familjen och hovet, och inte som i Sverige och Norge även till de som deltar i firandet, t. ex. utländska gäster.

Guldbröllop 3

Besättningen på Dannebrogen mottog minnesmedaljen. Foto: Kongehuset

 

Lämna en kommentar

Filed under Minnestecken

Reservofficersmedalj till landstormspojke

AM.095940

Reservofficersmedaljen i guld. Foto: Armémuseum.

Försvarsmakten har ett antal tjänstgöringsmedaljer som delas ut efter avslutad utbildning eller viss tids anställning. En av dessa är Försvarsmaktens reservofficersmedalj som instiftades 2002. Den delas ut i silver till den som avlagt yrkesofficers- eller reservofficersexamen och fullgjort anställningsavtal som reservofficer. Medalj i guld tilldelas den som avslutar sin anställning efter minst 20 år.

För den som lämnade Försvarsmakten före medaljens instiftande finns möjligheten att anskaffa medaljen och bära den. Den möjligheten utnyttjade föreningen Reservofficerarna och överlämnade medaljen till Anders S. Nilsson vars imponerade karriär som reservofficer beskrivs såhär:

Anders påbörjade sin tjänstgöring 1937 (!) som Landstormspojke och ryckte in vid dåvarande I4 i Linköping den 17 maj 1944 och var regementet troget fram tills sin pension i december 1994. Utöver tjänstgöring vid regementet har Anders bland annat varit FN-observatör i Libanon 1958.

Anders, som snart fyller 93 år, har än idag god kontakt med sina kursare från reservofficerskursen vid MHS Karlberg 1945/45.

Stort tack Anders för dina insatser till gagn för rikets försvar och att för du fortfarande, 23 år efter pension, är en mycket god representant för Sveriges reservofficerare!

En mer än välförtjänt mottagare således, och ett mycket bra initiativ från Reservofficerarna.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Nationaldagens medaljförläningar

hmks-medaljer-390-262

Konungens medalj och Litteris et Artibus.

Glad nationaldag! Traditionsenligt offentliggörs idag vilka som tilldelas H. M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus. Bland mottagarna finns ekonomer, astrofysiker, skådespelare och idrottare, för att nämna några exempel. Medaljerna överlämnas vid en ceremoni på Stockholms slott den 20 juni. Hela listan nedan:

H.M. KONUNGENS MEDALJ

12:e storleken i Serafimerordens band

F.v. statsrådet Allan Larsson
För framstående insatser inom svensk politik och statsförvaltning.

Rektor Jens Schollin
För betydande insatser inom svenskt universitetsväsende.

12:e storleken i högblått band

Ekonom Klas Eklund
För förtjänstfulla insatser som ekonom.

Entreprenör Sven Hagströmer
För framstående insatser inom svenskt näringsliv.

Direktör Carina Lundberg Markow
För betydande insatser inom svenskt näringsliv.

Domaren vid EU-tribunalen Carl Wetter
För förtjänstfulla insatser som domare och advokat.

8:e storleken i Serafimerordens band

Teol. kand. Margareta Grape
För framstående insattser inom svenskt och internationellt kyrkoväsende.

Professor Bengt Gustafsson
För betydande insatser som astrofysiker.

Docent Per Gärdsell
För förtjänstfulla insatser inom idrottsmedicinen.

Orkesterledare Leif Kronlund
För förtjänstfulla insatser som musiker.

Journalist Britt-Marie Mattsson Holmberg
För framstående insatser som journalist.

Professor Anders Persson
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

Chefen för Berwaldhallen Helena Wessman
För framstående insatser inom svenskt musikliv.

Professor Anders Ynnerman
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

8:e storleken i högblått band

Kördirigent och sångpedagog Karin Eklundh
För betydande insatser som kördirigent och sångpedagog.

Bibliograf Ove Hagelin
För framstående insatser som bibliograf.

Häcklöpare Susanna Kallur
För förtjänstfulla insatser som häcklöpare.

Konstnär Gusztáv Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Konstnär Ulla Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Teaterchef Michael Meschke
För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Ordförande i Riksorganisationen GAPF Sara Mohammad
För betydande insatser för kvinnors rättigheter.

F.d. generalsekreterare Claire Rosvall
För betydelsefulla insatser för Stiftelsen Min Stora Dag.

Direktör Christina Wahlström
För framstående insatser inom svensk mödravård.

5:e storleken i högblått band

Verkställande direktör Birgitta Notlöf
För förtjänstfulla insatser till stöd för kvinnor med invandrarbakgrund.

Styrelseordförande Karin Perers
För betydelsefulla insatser inom svenskt samhällsliv.

Kostymdesigner Nina Sandström
För framstående insatser som kostymdesigner.

MEDALJEN LITTERIS ET ARTIBUS

Skådespelare Lars Humble
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Författare Ola Larsmo
För framstående konstnärliga insatser som författare.

Skådespelare Rolf Lassgård
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Vapensköld med ordenstecken

Frederik Wilhelm Stabell

Fredrik Wilhelm Stabell (1763-1836).

För den som har Twitter så rekommenderar jag Riddarholmskyrkans konto. Idag lade det upp den den norske generalen Fredrik Wilhelm Stabells serafimervapen eftersom det är årsdagen för hans död den 2 juni 1836. Han hade då hunnit inneha orden i mindre än ett år.

1808 hade Stabell utmärkt sig på den danska sidan i kriget mot Sverige och då utnämnts till riddare av Dannebrogorden. Att han skulle sluta som serafimerriddare kunde han då knappast ha anat. Kort efter att Sverige och Norge gått i union blev han adjutant hos kronprins Karl (XIV) Johan och tillades så småningom Svärdsorden. Trots att han avancerade så högt som till generalsgraden var det inte aktuellt med adelskap – det var avskaffat i Norge.

När han så utnämndes till serafimeriddare 1835 hade han alltså inget adligt vapen att anmäla till orden. Istället konstruerades en fyrdelad sköld med det norska lejonet, beväpnad med sabel i stället för yxa, i två fält, och två ordenstecken i de båda andra. Trots att det inte är naturtrogna avbildningar så är det lätt att se på formen att det är Svärdsorden och Dannebrogorden som avses. Att de båda hänger i korsade svärd ska nog tolkas som att han tilldelats värdigheterna för militära bedrifter.

Ordenstecken brukar annars inte förekomma i själva skölden utan omkring den. Det finns dock fler exempel på att det förekommer, vilket jag ska återkomma till.
 

 

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Utmärkelser till uniform

I måndags deltog kungen och prins Carl Philip vid veteranceremonin på Djurgården. Samtidig närvarade prins Joachim vid en kransnedläggning vid Kastellet i Köpenhamn med anledning av internationella fredssoldatdagen. Gemensamt för kungligheterna är att de bar uniform med utmärkelser. Detta ska vi kika närmare på:

Carl Gustaf

Kungen bar daglig dräkt m/87…

The International Day of UN Peacekeepers', Prins Joachim

… och prins Joachim bar garnisonsuniform m/69.

Kungen och prins Joachim bar båda arméuniform bestående av en vapenrock av modernt snitt. Samma modell används även som högtids- eller paraddräkt, fast då med paradskärp och annan utrustning. De båda uniformerna, daglig dräkt och garnisonsuniform, är alltså på en nivå under högtidsdräkt. De motsvarar varandra både i stil och formell nivå. I fråga om vilka utmärkelser som kan bäras skiljer de sig emellertid mycket.

Kungen och prins Carl Philip bar endast utmärkelser som bärs i band på bröstet. Mer än så är inte tillåtet till daglig dräkt enligt de svenska reglerna. I Danmark däremot ska samtliga utmärkelser (förutom storkorsband) bäras till garnisonsuniform vid kransnedläggning eller liknade ceremonier. Prins Joachim bar följaktligen Elefantordens kraschan, samt kraschan och halstecken för en storkommendör av Dannebrogorden.

Föga överraskande så hade jag önskat att de svenska reglerna sett ut som de danska. Det är en gammal militär tradition att alltid bära sina utmärkelser på uniformen i någon form, i original eller släpspännen. Därför uppstår en märklig inkonsekvens när välkända ordensinnehavare som de kungliga bara bär bröstmedaljer och ordnarna lyser med sin frånvaro. Hur blev det så här?

En historisk tillbakablick

När ordnar och medaljer i band infördes i Sverige under 1700-talet så bar innehavarna dem dagligen. Ordensstadgarna krävde att riddare ”intill sin dödsstund bära uppå sina kläder de hederstekn, som thenna Orden tillhöra”. Detta var ingen tom bokstav. Kraschanen broderades på kappan och var en permanent del av vardagsklädseln. Det finns dessutom ögonvittnesskildringar som berättar hur svenska soldater gick i strid med För tapperhet i fält på bröstet. Vid denna tid var man inte riddare av mer än en orden, och att förlänas så många som två-tre medaljer var ovanligt.

Gustaf_VI_Adolf_släpspänne

Gustaf VI Adolfs släpspännen.

Under 1800-talet ökade antalet utdelade utmärkelser och att bära alla till vardags började ses som opraktiskt. Inom det militära anpassade man bärandet till olika uniformsnivåer. Vid högtider (”stor parad”) bars så många ordnar och medaljer som fick plats på uniformen. Vid mindre högtidliga tillfällen (”liten parad”) bar innehavare av högre ordensgrader endast sin kraschan utan tillhörande axel- eller halstecken. Detta fick en motsvarighet i det civila med klädkoden ”högtidsdräkt utan band”. Till vardagslag (”daglig dräkt”) bars endast band, vilket utvecklades till våra tiders släpspännen. I fält upphörde kravet på att bära utmärkelser, men i övrigt var principen att alla utmärkelser skulle finnas representerade.

Gustaf V

Gustaf V i vapenrock m/39.

Under 1900-talet blev systemet inte lika enkelt. Med införandet av uniform m/1952 inom svenska armén hade man inte längre samma grunduniform till både fält och parad. De olika plymer m. m. som gjort skillnad mellan stor och liten parad fanns inte heller kvar. Efter ordensreformens ikraftträdande 1975 har dessutom svenska innehavare av axelband, halstecken och kraschaner stadigt krympt. 1986 infördes frackliknande mässdräkter till vilka man bar miniatyrer. Idag gäller att till vapenrock m/87 så bärs samtliga utmärkelser när den används som högtidsdräkt, och endast släpspännen när den används som daglig dräkt.

I början på 2000-talet inträffade ett uppsving för militära utmärkelser och ceremonier. Vid vissa tillfällen tyckte man att utmärkelser kunde vara lämpliga att bära, även utan att högtidsdräkt var anbefallen. 2003 beslutades att vid vissa särskilda tillfällen så kunde utmärkelser bäras till daglig dräkt. I praktiken har detta tolkats som att det endast gäller utmärkelser i band på bröstet – och där är vi idag. Man kan tycka att det är en petitess, men jag tycker att man borde tillåtit kraschaner och halstecken vid sådana tillfällen i likhet man vad som brukade gälla för ”liten parad”. Det gäller inte bara i Danmark utan i många andra länder också.

Vissa menar att daglig dräkt är en för låg nivå, men man måste tänka på att den inte är särskilt ”daglig” längre. När nivån infördes skulle den motsvara den civila kostymen som var det vanliga arbetsplagget. Går vi tillbaka 20 år så bars grå skjorta och virkad slips till daglig dräkt m/87. Den vita skjorta och svarta sidenslips som bärs idag skulle man då bara ta på sig om man bar uniformen på smokingkalas. Jag vill mena att dagens dagliga dräkt snarare ligger på nivån ”liten parad”.

Andra menar att ordnar och medaljer inte ser bra ut på moderna uniformer. Det må vara en smaksak, men jag håller definitivt inte med:

Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf i vapenrock m/60.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande