Category Archives: Bärande

Utmärkelser till uniform

I måndags deltog kungen och prins Carl Philip vid veteranceremonin på Djurgården. Samtidig närvarade prins Joachim vid en kransnedläggning vid Kastellet i Köpenhamn med anledning av internationella fredssoldatdagen. Gemensamt för kungligheterna är att de bar uniform med utmärkelser. Detta ska vi kika närmare på:

Carl Gustaf

Kungen bar daglig dräkt m/87…

The International Day of UN Peacekeepers', Prins Joachim

… och prins Joachim bar garnisonsuniform m/69.

Kungen och prins Joachim bar båda arméuniform bestående av en vapenrock av modernt snitt. Samma modell används även som högtids- eller paraddräkt, fast då med paradskärp och annan utrustning. De båda uniformerna, daglig dräkt och garnisonsuniform, är alltså på en nivå under högtidsdräkt. De motsvarar varandra både i stil och formell nivå. I fråga om vilka utmärkelser som kan bäras skiljer de sig emellertid mycket.

Kungen och prins Carl Philip bar endast utmärkelser som bärs i band på bröstet. Mer än så är inte tillåtet till daglig dräkt enligt de svenska reglerna. I Danmark däremot ska samtliga utmärkelser (förutom storkorsband) bäras till garnisonsuniform vid kransnedläggning eller liknade ceremonier. Prins Joachim bar följaktligen Elefantordens kraschan, samt kraschan och halstecken för en storkommendör av Dannebrogorden.

Föga överraskande så hade jag önskat att de svenska reglerna sett ut som de danska. Det är en gammal militär tradition att alltid bära sina utmärkelser på uniformen i någon form, i original eller släpspännen. Därför uppstår en märklig inkonsekvens när välkända ordensinnehavare som de kungliga bara bär bröstmedaljer och ordnarna lyser med sin frånvaro. Hur blev det så här?

En historisk tillbakablick

När ordnar och medaljer i band infördes i Sverige under 1700-talet så bar innehavarna dem dagligen. Ordensstadgarna krävde att riddare ”intill sin dödsstund bära uppå sina kläder de hederstekn, som thenna Orden tillhöra”. Detta var ingen tom bokstav. Kraschanen broderades på kappan och var en permanent del av vardagsklädseln. Det finns dessutom ögonvittnesskildringar som berättar hur svenska soldater gick i strid med För tapperhet i fält på bröstet. Vid denna tid var man inte riddare av mer än en orden, och att förlänas så många som två-tre medaljer var ovanligt.

Gustaf_VI_Adolf_släpspänne

Gustaf VI Adolfs släpspännen.

Under 1800-talet ökade antalet utdelade utmärkelser och att bära alla till vardags började ses som opraktiskt. Inom det militära anpassade man bärandet till olika uniformsnivåer. Vid högtider (”stor parad”) bars så många ordnar och medaljer som fick plats på uniformen. Vid mindre högtidliga tillfällen (”liten parad”) bar innehavare av högre ordensgrader endast sin kraschan utan tillhörande axel- eller halstecken. Detta fick en motsvarighet i det civila med klädkoden ”högtidsdräkt utan band”. Till vardagslag (”daglig dräkt”) bars endast band, vilket utvecklades till våra tiders släpspännen. I fält upphörde kravet på att bära utmärkelser, men i övrigt var principen att alla utmärkelser skulle finnas representerade.

Gustaf V

Gustaf V i vapenrock m/39.

Under 1900-talet blev systemet inte lika enkelt. Med införandet av uniform m/1952 inom svenska armén hade man inte längre samma grunduniform till både fält och parad. De olika plymer m. m. som gjort skillnad mellan stor och liten parad fanns inte heller kvar. Efter ordensreformens ikraftträdande 1975 har dessutom svenska innehavare av axelband, halstecken och kraschaner stadigt krympt. 1986 infördes frackliknande mässdräkter till vilka man bar miniatyrer. Idag gäller att till vapenrock m/87 så bärs samtliga utmärkelser när den används som högtidsdräkt, och endast släpspännen när den används som daglig dräkt.

I början på 2000-talet inträffade ett uppsving för militära utmärkelser och ceremonier. Vid vissa tillfällen tyckte man att utmärkelser kunde vara lämpliga att bära, även utan att högtidsdräkt var anbefallen. 2003 beslutades att vid vissa särskilda tillfällen så kunde utmärkelser bäras till daglig dräkt. I praktiken har detta tolkats som att det endast gäller utmärkelser i band på bröstet – och där är vi idag. Man kan tycka att det är en petitess, men jag tycker att man borde tillåtit kraschaner och halstecken vid sådana tillfällen i likhet man vad som brukade gälla för ”liten parad”. Det gäller inte bara i Danmark utan i många andra länder också.

Vissa menar att daglig dräkt är en för låg nivå, men man måste tänka på att den inte är särskilt ”daglig” längre. När nivån infördes skulle den motsvara den civila kostymen som var det vanliga arbetsplagget. Går vi tillbaka 20 år så bars grå skjorta och virkad slips till daglig dräkt m/87. Den vita skjorta och svarta sidenslips som bärs idag skulle man då bara ta på sig om man bar uniformen på smokingkalas. Jag vill mena att dagens dagliga dräkt snarare ligger på nivån ”liten parad”.

Andra menar att ordnar och medaljer inte ser bra ut på moderna uniformer. Det må vara en smaksak, men jag håller definitivt inte med:

Gustaf VI Adolf

Gustaf VI Adolf i vapenrock m/60.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Finland firar med ordenshandbok

ordenshandbok

Ordenshandbok (2016).

Idag på Finlands självständighetsdag har president Sauli Niinistö traditionsenligt förlänat drygt 3 800 ordenstecken och medaljer inom Frihetskorsets orden, Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden till förtjänta finländare. Nytt för i år är att alla mottagarna med sina utmärkelsetecken får ett exemplar av den nya ordenshandboken som ger bakgrund och praktiskt vägledning till det det finska belöningsväsendet. Den går även att läsa på ordnarnas hemsida.

Boken fokuserar främst på Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden och är rikligt illustrerad med fotografier av ordenstecknen och -medaljerna samt teckningar som visar hur dessa bärs till olika klädkoder. Dessutom beskrivs utmärkelsetecknets väg till mottagaren från det att ett förslag lämnats in, och läsaren får t. o. m. tips om hur man syr medaljband.

Också en svensk läsare kan hitta nyttig information i boken. Det finska regelverket ligger nära det svenska, även om det inte är identiskt på alla punkter. I Finland tillåts t. ex. endast två halstecken, i Sverige tre o. s. v. På en uniform placerar finländaren sina medaljer ovanför bröstfickan och kraschaner under, medan svensken låter medaljerna vila på ficklocket och placerar kraschanen mitt på fickan.

Boken innehåller även en intressant artikel ”Riddarordnarnas historia” som även avhandlar Sverige och Ryssland av Antti Matikkala. Han arbetar just nu på ett verk om Finlands Vita Ros’ orden och Lejonorden som ska utkomma under 2017 då Finland firar 100 års självständighet.

Glad självständighetsdag och trevlig läsning!

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Fängelse för fejkad förtjänst

veteranparad

Veteranparad i Storbritannien den 11 november.

Den 11 november 2009 gick en 61-årig man i veteranparaden i Warwickshire, England. De flesta deltagare bar en eller två utmärkelser på bröstet. Denne man bar 17. Misstankar väcktes och det visade sig att han inte tilldelats en enda av dem. Han var en s. k. ”Walt”, någon som falskeligen utger sig för att vara en dekorerad veteran, efter dagdrömmaren Walter Mitty från en novell av James Thurber. Mannen nekade först, men erkände sedan att han utgett sig för att vara krigshjälte för att imponera på sin fru, varpå hon ersatt alla medaljer som han ”förlorat”.

Mannen dömdes till 60 timmars samhällstjänst, men bara ett par dagar senare upphävdes domen. Man insåg att lagen han brutit mot upphävts bara elva dagar före paraden. Warwickshire kokade av upprördhet. Nu har en parlamentsledamot tagit initiativ till att återinföra förbudet. Awards for Valour Protection Act har fått stöd av både försvarsutskottet och försvarsministern och skulle innebära att upp till 6 månaders fängelse eller 5 000 pund i böter skulle kunna utdömas för att bära militära utmärkelser som man inte har rätt till.

I USA antogs 2006 en liknande lag, Stolen Valor Act enligt vilken otillåtet bärande, tillverkande eller försäljning kunde straffas med fängelse. Högsta domstolen upphävde den dock 2012 eftersom den stred mot yttrandefriheten. Då bytte försvarsdepartementet taktik och lanserade en webbplats valor.defense.gov med namnen på alla dem som mottagit en militär utmärkelse för att stävja missbruk och avslöja bedragare. 2013 kom en ny lag som förbjöd bärande om det syftade till att få ekonomiska fördelar.

I Frankrike, som är notoriskt strikt när det kommer till bärbara utmärkelser, gäller fortfarande Napoleons förbud från 1810 mot att bära en orden eller medalj man inte har rätt till. I Norge avskaffades förbudet förra året. I Sverige har det aldrig funnits något.

Är sådana förbud nödvändiga? Min erfarenhet är att Walts är ovanliga, och de som finns behänger sig snarare med påhittade utmärkelser än verkliga. Mytomaner i köpta utmärkelsetecken kanske lider av dålig självkänsla eller rentav psykiska åkommor, och då är straff knappast rätt lösning. Men visst finns det rötägg, och en lag är en kraftig markering mot ett missbruk som i värsta fall undergräver utmärkelser som bärs av förtjänta människor. Den som belönar kan inte bara fokusera på att utmärka förtjänta personer. Man måste samtidigt verka för att upprätthålla utmärkelsens värde. Det bästa sättet, enligt min mening, är att se till att allmänheten har kunskap om utmärkelser och vad de står för.

I fallet med den 61-årige mannen kan man nog säga att en fällande dom varit överflödig. Efter en storm i pressen förlorade han sitt jobb, han uteslöts från sin lokala veteranklubb och hans fru sålde medaljerna på eBay.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Kungliga dop

Imorgon döps prins Alexander i Drottningholms slottskyrka. Den femte i den nya generationen prinsar och prinsessor att upptas i Svenska kyrkan. Här är lite medalj- och ordensrelaterad information för de som tänker följa ceremonin.

drottningholms-slottskyrka

Drottningholms slottskyrka. Foto: Alexis Daflos, Kungl. Hovstaterna

Klädseln är förmiddagsdräkt, d. v. s. jackett eller mörk kostym. Till denna klädkod bär man inte utmärkelser i original, men en ordensinnehavare kan bära en knapp (bouton) och en medaljinnehavare en rosett. Prins Daniel bär t. ex. Serafimerordens stora bouton medan Christopher O’Neil bär en mindre för Nordstjärneorden med två ”vingar” av silver vilket utmärker kommendörsgraden. Innehavarna av Konungens medalj bär en serafimerblå eller högblå rosett (beroende på medaljbandet), och innehavarna av en regeringsmedalj, ex. Illis quorum, en mellanblå rosett med gula ränder. Innehavarna av kungens miniatyrporträtt eller ett kunglig namnchiffer bär dessa.

crown_princess_victoria_2016_05

Prins Oscar med familj och faddrar den 27 maj 2016.

För hovfunktionärer och militärer är det stor hovuniform respektive högtidsdräkt som gäller. Till dessa bärs alla dekorationer stora som små. Inom hovet väljer innehavare av högre ordensgrader ibland att lämna dessa hemma av okänd anledning. Det motsatta gäller hos vissa lägre funktionärer, som under många års tjänst vid olika statsbesök fått en imponerande samling utmärkelser, och gärna fyller hela uniformsbröstet i flera rader. Förmaningarna från de vid hovet som känner till reglerna klingar här för döva öron.

mde

Hovuniform utställd i Ordenssalarna.

Officianterna, de präster som förrättar ceremonin, bär inte några utmärkelser vid altaret (om nu inte någon mot förmodan skulle vara fastsydd på kåpan, se Ordenstecken på korkåpa). Efter ombytet till kaftan går det dock utmärkt att bära utmärkelser. Viss förvirring råder kring hur ett tecken bärs om halsen, men det som gäller är att ett bandet ska sitta innanför kaftanens krage och själva tecknet vila på kragsnibbarna, den s. k. ”elvan”. Inte alla präster har utmärkelser, men överhovpredikanten Johan Dalman är rättsledamot (motsvarande rättsriddare) i Johanniterorden med tillhörande hals- och bröstkors.

sdr

Serafimerbaneret från 1810.

Åter till själva dopceremonin. Till höger om altaret står serafimerbaneret och framför det Serafimerordens band och kraschan på ett hyende. Fram till 1975 blev prinsar och prinsessor riddare respektive ledamot vid födseln, vilket från 1995 åter är fallet. Vid prinsessan Estelles dop återinfördes även en tradition från Gustav (IV) Adolfs dop 1778 där ett mindre dopband fästs på dopklänningen. Det går till så att ordenskanslern bär fram bandet på en silverbricka, tillverkad av A I Björckman 1823 och tidigare använd vid ordenskapitel, varefter kungen fäster det på klänningen. Detta sker i slutet av dopet. Ordenstecknen i större format överlämnas tillsammans med ordensbrevet på myndighetsdagen.

Detta och mycket annat kommer man att kunna se under morgondagens ceremoni som sänds i SVT från 11:30.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande

Litet loppisfynd

Man kan hitta både det enda och det andra på sommarens loppmarknader. Grävande i en ask bland örhängen och rockslagsnålar från diverse idrottsföreningar fann jag häromveckan denna:

dav

En ordensknapp eller bouton i form av en liten rosett av ordensbandet (miniatyrstorleken) som bärs på kavaj- eller smokingslaget när tillfället inte fordrar riktiga ordenstecken. ”Vingarna” utmärker ordensgraden, i detta fall motsvarande kommendör eftersom båda är av silver. Inga vingar är riddare 1 kl. En av silver och en av guld är kommendör 1 kl. och två av guld är kommendör av stora korset.

Säljaren kunde lyckligtvis berätta att knappen kom ur Thorsten Ericsons (1885-1965) kvarlåtenskap. Ericson var ingenjör och krönte sin karriär som VD för ASEA. En titt i 1963 års ordenskalender, som redovisar svenska innehavare av inhemska och utländska ordnar, visar att han var kommendör av Vasaorden och riddare av Nordstjärneorden, samt även kommendör av rumänska Kronorden och officer av grekiska Fenixorden.

Kronorden

Rumänska Kronorden (dock med äldre variant av bandet).

Därmed var knappen identifierad. Bandet stämmer nämligen med Kronordens band efter 1932. Orden instiftades 1881 för att markera återupprättandet av det rumänska kungadömet. Den delades ut till republikens införande 1947, bland annat till Thorsten Ericsons vars ordensknapp nu alltså hamnat hos mig.

 

1 kommentar

Filed under Bärande, Ordnar

En glänsande jubeldoktor

Ibland får man höra att de bärbara utmärkelsernas storhetstid är över eftersom högtidsdräkten blivit en mindre utnyttjad klädnivå. Någon borde berätta det för Uppsala universitet som nyligen firade sin promotionshögtid i storslagen ordensprakt i en fullsatt domkyrka. Förre rektorn Stig Strömholm, som femtio år tidigare promoverades till juris doktor, blev hyllad som jubeldoktor. Hans väldekorerade frack vittnar om en sällsynt distingerad akademisk karriär.

Doktorspromotion

Rektor Eva Åkesson med Stig Strömholm. Foto. Mikael Wallerstedt

Vid åsynen av Strömholm iförd sina utmärkelser ligger det nära tillhands att tro att han är medlem av diverse dubiösa ordenssällskap, eller att han tagit medaljerna direkt från studentfracken. Då tar man verkligen miste! Samlingen av statsordnar och medaljer är förtjänade under ett långt liv i vetenskapens tjänst som professor, universitetsrektor och preses för Vitterhetsakademien för att nämna ett fåtal poster han innehaft. Bland utmärkelserna märks ordnar från de nordiska länderna, såväl som ett storkors från Vatikanen samt den exklusiva Serafimermedaljen i guldlänkar. Vissa ordnar har han fått för sina förtjänster och internationellt samarbete medan andra, som tyska orden Pour le Mérite, är organisationer med officiella bärbara tecken.

Strömholm3

Strömholm på sammanträde med Pour le Mérite.

Strömholm anses vara en av den svenska konservatismens intellektuella giganter. När han på 70-talet gav sig in i debatten om den nya regeringsformen förespråkade han att ordensväsendet skulle bevaras, men avfärdade tanken på att ordensgrad skulle fortsätta att avgöras av mottagarens tjänsteställning. Det säger något om dåtidens ordensväsende att inte ens en ledande konservativ ville stå bakom det helt. Den 6 juni 1974 blev Strömholm en av de sista att utnämnas till riddare av Nordstjärneorden. Han hade precis de fem år som krävdes för att som professor kvalificera sig för orden. Detta var i början av hans akademiska bana. 2012 kunde den pensionerade Strömholm ta emot Serafimermedaljen ” för sina synnerligen förtjänstfulla insatser inom svenskt universitetsväsende och kulturliv”.

Jag dristar mig inte till att anmärka på den nyblivne jubeldoktorns bärande av sina utmärkelser, men konstaterar att reglerna om begränsning av antalet halstecken och kraschaner glädjande nog inte förlorat i aktualitet.

Stig Strömholms ordnar och medaljer (urval):

  • Serafimermedaljen (2012)
  • H.M. Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band (1986, 8:e storleken 1981)
  • Riddare av Nordstjärneorden (1973)
  • Illis quorum meruere labores av 12:e storleken (1997)
  • Vitterhetsakademiens stora medalj i guld
  • Riddare med stora korset av påvliga Gregoriusorden
  • Storofficer av tyska Förtjänstorden
  • Kommendör 1 kl. av danska Dannebrogorden
  • Kommendör 1 kl. av estländska Terra Mariana-korsets orden
  • Kommendör av Finlands Vita Ros’ orden
  • Kommendör av franska Hederslegionen
  • Tyska orden Pour le Mérite

Manteln? Inte den blekaste aning.

2 kommentarer

Filed under Bärande

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer

Kungens nya medalj

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Kung Carl Gustaf, som fyller 70 nu på lördag, är sannolikt Europas mest återhållsamme monark när det kommer till att bära utmärkelser. Åtminstone av de manliga. Medan kungar och prinsar stoltserar med långa rader av utmärkelser på uniformsbrösten och frackslagen har vår svenske statschef i över trettio år hållit sig till fyra. Denna vecka blev de plötsligt fem!

Det vi talar om nu är alltså utmärkelser på bröstet. Enligt kungahusets sedvänja bär Kungen bara ett halstecken och högst två kraschaner. På bröstet finns inga begränsningar så länge utmärkelserna ryms på en rad, men de kungliga bär inga utländska ordnar där. Sedan Oscar II har traditionen varit att bära svenska utmärkelser samt minnesmedaljer från närbesläktade kungahus. Den traditionen har Kungen tagit ett steg längre och han bär endast medaljer till minne av andra monarker. Dessa är:

  • Gustaf V:s jubileumsminnestecken II (utdelad 1948 vid Kungens 90-årsdag)
  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (utdelad 1967 vid Kungens 85-årsdag)
  • Haakon VII:s 100-årsmedalj (utdelad 1972 vid 100-årsminnet av Kungens födelse)
  • Olav V:s jubileumsmedalj (utdelad 1982 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)
  • Harald V:s jubileumsmedalj (utdelad 2016 vid Kungens 25-årsjubileum som regent)

Den senaste medaljen har jag skrivit om tidigare. Men jag anade inte att Kungen faktiskt skulle börja bära den och därmed ändra sin sedan länge etablerade ”stil”. Men så kom bilderna från Kungl. Patriotiska sällskapets 250-årsfest i helgen, och idag nya officiella bilder på kungaparet. Harald V:s medalj har fått ta plats bland medaljerna. De svenska och norska kungar som hedrats på detta sätt blir därmed fem.

Olav_V_of_Norway

Särskilt stort värde ska Kungen sätta på Olav V:s medalj. Han var de nordiska monarkiernas ålderman när Kung Carl Gustaf tillträdde.

Så varför är inga danska monarker representerade? Danska Drottning Margrethe II gav ju ut en medalj så sent som 2012 med anledning av sina 40 år på tronen. Svaret är att de danska minnesmedaljerna sedan låg tid tillbaka endast tilldelas danskar. Vad jag kunnat se är Drottning Ingrids minnesmedalj den enda som även tilldelats svenskar.

Vi får se om Kungens 70-årsfirande bjuder på fler överraskningar.

 

1 kommentar

Filed under Bärande, Minnestecken

Nobelbestyr

Nobelfesten står för dörren och man får räkna med att många av de 1 300 gästerna har ordnar och medaljer att bära till högtidsdräkten. Den som är osäker på hur de ska bäras kan med fördel läsa Jonas Arnells inlägg från 2012 på just detta ämne.

På Nobelstiftelsens hemsida, som obegripligt nog är helt på engelska, finns några avsnitt om klädkod. Där nämns att statliga utmärkelser vanligen bärs. Av män. Till frack.

Inte ett ord om att även kvinnor tilldelas utmärkelser och självklart kan, och bör, bära dem. Det är mer än hundra år sedan Selma Lagerlöf kom till Nobelfesten med sin Litteris et Artibus på bröstet. Borde detta komma som en överraskning?

Många gäster avstår utmärkelser till klänning, ex. riddaren av franska hederslegionen Margot Wallström. Andra, ex. riddaren av Vasaorden Alice Trolle-Wachtmeister bär stolt sin utmärkelse i rosett. Det är helt upp till var och en.

Men alla som förtjänat en officiell bärbar utmärkelse – kom ihåg att den är avsedd att bäras. Vill du bära den gör då det, och vet att du genom att göra det hedrar givaren och alla de närvarande. Oavsett om den hänger på en frack eller en långklänning.

1 kommentar

Filed under Bärande