Category Archives: Belöningsmedaljer

Motioner om belöningar

Riksdagen

Sveriges riksdag.

Av 3 948 motioner som lämnats in till riksmötet 2017/18 föreslår en handfull att offentliga belöningar ska användas bättre. Jag har redan nämnt Liberalernas motion om ett återupprättat ordensväsende och Carl Schlyters motion om medaljer, men även andra har inkommit med konstruktiva förslag.

Annicka Engblom

Annicka Engblom (M).

Annicka Engblom (M) föreslår i motionen Ett modernt offentligt belöningssystem ett sammanhållet belöningssystem innefattande ordnar och medaljer ska utredas.

Det brukar ibland påpekas att belöningar av detta slag är mycket kostnadseffektiva för staten – de kostar nästan ingenting, men värdesätts ändå högt av mottagarna. Ett trevligare sätt att beskriva samma iakttagelse är kanske att konstatera att de flesta människor sätter stort värde på andras uppskattning och att då få en belöning å hela Sveriges och svenska folkets vägnar för en berömvärd insats innebär för de flesta att man hedras på ett sätt som inte kan mätas i pengar.

Engblom framhåller särskilt det inkonsekventa i att Nordstjärneorden, som numera utdelas för tjänster för Sverige internationellt, bara kan utdelas utländska medborgare. Flera ambassadörer citeras som berättar hur det förtar värdet av utmärkelsen när flera borde belönas för sitt arbete för Sverige, men hur några diskvalificeras eftersom de har svenskt medborgarskap. T. ex. honorärkonsuler som av olika skäl har dubbelt medborgarskap.

Allan Widman

Allan Widman (L).

Vad försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) föreslår i motionen Medalj för särskilt berömvärda internationella insatser kräver ingen närmare förklaring. Han har motionerat i frågan sedan 2006, och trots att regeringen Reinfeldt 2010 förklarade det som in avsikt att instifta en dylik medalj, och trots att Statens försvarshistoriska museer lämnade in ett utkast till bestämmelser till försvarsdepartementet 2011, så har ingenting hänt.

Man kan förstås fråga sig om det inte vore bättre att ta i bruk en redan existerande medalj istället för att instifta en ny, men motiveringen är det inget fel på:

En officiell medalj uttrycker i flertalet av världens länder statens direkta och officiella erkännande för berömliga gärningar i skarp, militär verksamhet.

Slutligen tar ett par sverigedemokratiska motioner kort upp frågan om ordensväsendet. Motiveringarna är ytliga med hänvisningar till ”stolt tradition”. De bidrar inte med något mer än än att kasta en skugga över frågan.

Någon kanske tycker att detta är tradig läsning. Motioner om ordnar och medaljer lämnas ju närmast rutinmässigt in sedan 1987 utan att något händer. Är det någon skillnad i år? Ja, det är det faktiskt. Ovanligt tunga namn från båda blocken har uttalat sig positivt. Det verkar finnas förutsättningar för en bra diskussion och kanske t. o. m. resultat.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar

Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

0954072997110_max

Carl Schlyter (MP).

Idag lämnade riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) in en motion med titeln Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj! I den föreslår han att det utreds huruvida medaljer kan spela en större roll i samhällsbygget. Man kan nästan ana att han hör till Phaleristicas läsare eftersom det kom direkt efter en uppmaning i detta forum till politikerna att se över belöningsväsendet.

I sin motion beskriver Schlyter bland annat löneutvecklingen i större företag och skriver att:

Staten skulle kunna bidra till att söka andra mål som kan ge prestige, status och nya sätt att mäta framgång. Eftersom det alltid kommer finnas behov av att markera framgång hos både elit och befolkning vore det värt att utreda mer resurseffektiva belöningsformer än ständigt högre inkomster.

Hur ett belöningsväsende kan ha effekten av att hålla t. ex. VD-löner nere beskrevs i en studie av nationalekonomen Linus Siming 2012: Orders of Merit and CEO Compensation: Evidence from a Natural Experiment. Han visar hur Vasaorden delvis tjänade som en prestigefull ersättning för högre lön, vilket innebar att VD-lönerna gick upp efter 1975 då inga direktörer längre tilldelades Vasaorden.

Schlyters förslag är:

att regeringen i samarbete med talmannen utarbetar ett regelverk för att dela ut nya medaljer som skulle kunna tjäna som alternativa sätt att mäta framgång och status. Även statschefens roll i detta bör diskuteras. Då skulle även mer hållbara målsättningar än personlig vinning kunna belönas och incitament att tjäna mer allmänna mål uppvärderas.

Förespråkare av fler medaljer avfärdas ofta slentrianmässigt som högerspöken med bristfällig verklighetsförankring. Den anklagelsen kan svårligen  appliceras på Carl Schlyter som kraftigt kritiserat sitt partis regeringspolitik. Därför har hans förslag större chanser att tas på allvar och leda till något konstruktivt. Vi får hoppas!

Jag uppmuntrar alla att läsa den välavvägda motionen Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

1 kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Okategoriserade

Ett belöningsväsende värt namnet

cropped-cropped-cropped-sv_ordenstkn_31111.jpg

De svenska kungliga ordnarna.

Under Centerpartiets stämma i Malmö i helgen var det premiär för den nya Fälldinmedaljen. Den ska partiet dela ut vartannat år till någon ”som visat prov på jordnära och värderingsstyrt ledarskap i Thorbjörn Fälldins anda”. Kommunalrådet Roland Åkesson från Mönsterås mottog den första medaljen och sade sig vara mycket hedrad.

C sällar sig därmed till de riksdagspartier som delar ut medaljer för troget partiarbete. Socialdemokraterna har Tage Erlanders hedersmedalj och Brantingmedaljen, Moderaterna har Arvid Lindman-medaljen och Gösta Bohman-medaljen, och Liberalerna har Karl Staaf-medaljen och Bertil Ohlin-medaljen.

Eftersom partierna ser en nytta med förtjänsttecken inom sina organisationer kan man tycka att de skulle ta med sig den insikten till politiken. Men nej, när det kommer till att dela ut utmärkelser till svenska medborgare fortsätter de svenska politikerna att visa okunskap och brist på engagemang.

Man kan säga mycket om det svenska belöningsväsendet före 1975. Det var ett orättvist system där utmärkelser knöts till lönegrad och tjänsteår. Men det byggde på tanken att det var statens uppgift att belöna samhällsinsatser med en officiell utmärkelse. Den utgångspunkten gick förlorad med 1974 års ordensreform tillsammans med många anrika ordnar och medaljer. Idag går många samhällsbärare obelönade.

De medaljer som finns kvar på pappret, t. ex. regeringens medalj Illis quorum meruere labores, delas numera ut så sällan att bara en bråkdel av alla förtjänta människor kommer i fråga. Man kan också ana en överrepresentation av politiskt färgade utdelningar. Men riksdagen tar ändå priset i hyckleri. 1974 avskaffade man det svenska ordensväsendet med 2010 instiftade ledamöterna en ny medalj – för att belöna riksdagsledamöter!

Riksdag, regering och de politiska partierna tycks vara mer intresserade av att belöna sig själva än att belöna medborgare.

Fram till på torsdag den 5 oktober har riksdagsledamöterna möjlighet att lämna in motioner i vilka ämnen som helst. Min starka förhoppning är att någon folkvald ser situationen och föreslår att ett statligt belöningsväsende värt namnet inrättas i Sverige.

1 kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar

Stefansmedaljen

Stefansmedaljen 2

Stefansmedaljen i rosett.

Den 3-6 oktober är det kyrkomöte i Uppsala. Den kyrkligt engagerade undrar vilka teologiska frågor som de nyvalda ledamöterna ska besluta om, men själv undrar jag om ärkebiskop Antje Jackelén kommer ta tillfället i akt att dela ut Stefansmedaljen, vilket ofta skett när kyrkofolket varit samlat i ärkestiftsstaden.

Stefansmedaljen är den enda bärbara utmärkelse som delas ut av Svenska kyrkan centralt. Den instiftades 1990 av ärkebiskop Bertil Werkström och fick sina stadgar fastställda av kungen i hovprotokoll. Konstnären Bengt Olof Kälde gav medaljen en tydlig kyrklig prägel med formen av Uppsalas förste ärkebiskops sigill, fästanordning i form av en mitra, samt band i den lila biskopsfärgen. Det sistnämnda ska ha varit kungens personliga förslag.

Av de 30 exemplar som färdigställts av silversmeden Olof Sundquist skänktes tre till museer och 23 har delats ut till förtjänta medlemmar av kyrkan. Senast den delades ut var 2013 till avgående kyrkomötesordföranden Gunnar Sibbmark och missionsdirektorn Hilda Lind. Antje Jackelén har ännu inte delat ut någon medalj, men har alltså fyra på lager om någon förtjänt skulle dyka upp.

 

 

Stefansmedaljens statuter

1 §

Stefansmedaljen är instiftad av Ärkebiskopen och stadgarna fastställda av Hans Majestät Konungen (Riksmarskalksämbetet) den 1 oktober 1900. Ärkebiskopen utdelas medaljen till företrädare för och medlemmar av Svenska kyrkan för förtjänstfulla insatser i kyrka och samhälle.

§ 2

Stefansmedaljen är en medalj av förgyllt silver i form av en spetsoval. Medaljen är uppkallad efter förste ärkebiskopen av Uppsala, Stefan (1164-1185). Åtsidan är belagd med ärkebiskop Stefans sigillbild, visande honom iförd tunika, mässhake, pallium, manipel och mitra, i högra handen hållande en uppslagen evangeliebok och i den vänstra en balkvis ställd kräkla, åtföljd av den upptill från ett manutanskt kors utgående omskriften SIGILLV’ I D’I GR’A VPSALENSIS ARCHIEP’L.* Frånsidan är belagd med Svenska kyrkans vapenbild, visande ett genomgående kors, i korsmitten belagt med en öppen krona. Spetsovalen är upptill försedd med en förgylld mitra, vid vilkens övre spets medaljbandet fästes genom en i en ögla fästad förgylld ring. Medaljen bäres i ett purpurfärgat band på vänstra bröstet, för dam monterat i rosett.

§ 3

Stefansmedaljen utdelas i ett antal som bestäms av Ärkebiskopen, dock högst tre per år.

§ 4

Stefansmedaljen bör överlämnas under högtidliga former.

§ 5

Stefansmedaljen beskostas av medel som står till Ärkebiskopens förfogande.

§ 6

Förteckning över tilldelade medaljer förs vid ärkebiskopsämbetet.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Axel Rappes tapperhetsmedalj

För tapperhet i fält (Rappe 2)

För tapperhet i fält. 

Den som har 20 000 kr till övers kan ropa in en sällsynt medalj, nämligen Axel Rappes För tapperhet i fält som imorgon går under klubban på Stockholms Auktionsverk. Denna legendariska medalj instiftades 1789 av Gustaf III och var flitigt utdelad under Sveriges sista krigsår, och blev efter freden 1814 mycket sällsynt.

Löjtnanten vid Upplands regemente Axel Emil Rappe (1838-1918) reste 1869 till Frankrike för att studera den franska arméns organisation. När Frankrike året därpå hamnade i krig med Preussen fortsatte Rappe sin tjänstgöring på den franska sidan och deltog i många slag. Han sårades i armen vid slaget vid Rezonville och utnämndes en månad senare till riddare av franska Hederslegionen. Efter krigets slut 1971 tjänstgjorde han som adjutant i de franska expeditionerna i Algeriet och utmärkte sig vid tapperhet vid slaget vid Joukouss.

Axel Emil Rappe

Axel Rappe som general. Notera att han fortfarande bär Hederslegionens riddartecken trots att han mottagit storkorset.

I oktober 1872 avslutade Axel Rappe sin tre år långa franska tjänstgöring och återvände till Sverige. Den 12 november mottog han medaljen För tapperhet i fält i guld som en av endast ett 40-tal efter 1814. Han hedrades ett par dagar senare med en stor välkomstfest av sina officerskollegor vid regementet och krönte sin karriär som general och krigsminister.

Länk till auktionen här.

2 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer

Rikspolisstyrelsens medaljer

Polismyndigheten håller på att upphandla sina nya medaljer för rådiga medborgare och förtjänta polismän. Dessa ersätter medaljerna som Rikspolisstyrelsen och de tidigare polismyndigheterna delat ut.

Rikspolisstyrelsens medaljer var två: I fredens tjänst och För förtjänstfulla insatser. Dessa hade egentligen kunnat tas över av den nya Polismyndigheten men man valde att börja på ny kula. Här beskrivs dessa två medaljer översiktligt.

I fredens tjänst

Medaljen I fredens tjänst instiftades år 2000 i samband med att den nybildade Polisens utlandsstyrka tog över ansvaret för poliser i internationella fredsbevarande insatser från Försvarsmakten. Den nyinstiftade medaljen skulle delas ut i silver på beslut av rikskriminalchefen till den som fullgjort 30 dagars utlandskommendering i styrkan. När medaljen upphörde 2017 hade den delats ut 1 367 gånger.

I fredens tjänst 2

Medaljen I fredens tjänst.

Guldmedaljen kunde delas ut på beslut av rikspolischefen för visat utomordentligt personligt mod, upprepat stort mod, för förtjänstfull ledning av personal under svåra förhållanden eller vid dödsfall i tjänsten. Enligt uppgifter var den främst avsedd för poliser som dödats eller tagits som gisslan i tjänsten. Den blev aldrig utdelad.

I fredens tjänst

Medaljen är oval (24,2 x 32,7 mm) med åtsidan prydd av en konvex jordglob och polisemblemet. Frånsidan bär texten I fredens tjänst inom en eklövskrans. Medaljens band är blått och 35 mm brett med två vita streck (3 mm) omgivna av två gula streck (2 mm). Den som tilldelats silvermedaljen flera gånger fäster en siffra av silver på släpspännet som markerar antalet. Hade någon tilldelats guldmedaljen hade denne fått pryda bandet med ett eklöv av guld.

I fredens tjänst ersätts av medaljen För internationella insatser i brons.

För förtjänstfulla insatser

Medaljen För förtjänstfulla insatser instiftades 2007 för ett par polismän som utmärkt sig i samband med flodvågskatastrofen i Sydostasien tre år tidigare, men som tekniskt sett inte ingått i utlandsstyrkan och därför inte kunnat tilldelas I fredens tjänst.

För förtjänstfulla insatser

Den nya medaljen skulle endast utdelas i särskilda fall till den som på uppdrag av Rikspolisstyrelsen:

  • på ett förtjänstfullt sätt har fullgjort annan tjänstgöring utomlands i rikets tjänst,
  • på ett förtjänstfullt sätt har fullgjort annan särskild arbetsuppgift.

De första mottagarna var presstalesman Ulf Palm och kriminaltekniker Gunnar Enghamre. Därefter dröjde det till 2011 då Anders Danielsson tilldelades medaljen efter sitt arbete som rådgivare till polisen i Kenya. Dessa tre är de enda som tilldelats medaljen. Ett par tidningsartiklar beskriver dock ytterligare en utdelning av 18 medaljer i november 2007. Polismyndigheten har dock inte kunnat bekräfta att det är För förtjänstfulla insatser det rör sig om.

Guldmedaljen hade samma kriterier som I fredens tjänst av samma valör och har i likhet med denna aldrig delats ut.

Medaljen skiljde sig från i I fredens tjänst på så vis att bandets vita ränder bytts mot purpurröda. Bandet skulle dessutom förses med ett tilläggstecken för det uppdrag den utdelats för. För flodvågskatastrofen var tilläggstecknet en elefant. I övrigt var medaljen identisk med I fredens tjänst.

Denna medalj ersätts av en ny med samma inskription.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

För omsorgsfull renvård

Flaggor

Samernas flagga.

Vi är halvvägs igenom det samiska jubileumsåret som inleddes den 6 februari – hundra år efter det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. Nästa vecka kommer detta uppmärksammas då Sametinget öppnar i Östersund, där det första landsmötet i Sverige hölls 1918. I samband med detta är det värt att lyfta fram regeringens samiska belöningsmedalj: För omsorgsfull renvård.

I Sverige har vi en gammal tradition av medaljer för mycket specifika ändamål. Denna medalj tillkom på initiativ av länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten som föreslog en medalj ”offentligt erkännande av värdet för det allmänna av en omsorgsfull renvård”. Det som åsyftades var i praktiken samer för olika samhällsförtjänster, t. ex. de som tjänade som s. k. lappordningsmän. Medaljen instiftades av Oscar II 1897 och den 10 september delades den ut till åtta förtjänta samer.

Medaljen bär inskription på både svenska och samiska. Ursprungligen Puorre påtsoi suittemest, vilket vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950 ändrades till Buorre reinuhimmest. På senare tid har även en sydsamisk inskription graverats in Väjkele reijnomännih. Medaljen är alltså unik på det sätt att den bär samma inskription på tre olika språk.

Vid instiftandet delades renskötselmedaljen ut i silver av 8:e storleken vilket skedde även 1919 och 1922. Totalt 12 silvermedaljer delades ut. Därefter dröjde det till 1944 innan medaljen delades ut igen och därefter har den präglats i guld av 5:e storleken. Guldmedaljen har delats ut 19 gånger, senast 2004. Nedan har jag sammanställt de jag kunnat finna av mottagarna.

Medaljen tillhör alltjämt regeringens fyra ”aktiva” belöningsmedaljer och sorterar under Kulturdepartementet. Vågar man hoppas på en utdelning under jubileumsåret?

Medalj i guld (5:e storleken)

  • 1944: Frans Persson, Gällivare sameby
  • 1945: Nils Nilsson Kuhmunen, Könkämö sameby
  • 1950: Lars Larsson Kråik, Handölsdalens sameby
  • 1957: Lars Anders Mattsson, Jeremias Kroik, Borgafjäll, Lars Johansson, Fättjaur, Thomas Fjellström, Saxnäs, och Mikael Nilsson, Borgafjäll
  • 1959: Olov M. Persson, Hotagens sameby, K. J. Persson, Umbyns sameby
  • 1965: Olof Tuuri, Talma sameby, Inger Anna Sevä, Vittangi sameby, Nils Petter Sjaggo, Luokta Mávas sameby
  • 1980: Anders Åhrén, Härbergsdalen
  • 1984: Per Idevuoma, Lanaavaara
  • 2004: Aina Jonsson, Rans sameby

Medaljen i silver (8:e storleken)

  • 1897: Mikael Nilsson Niia och sju andra
  • 1919: N. M. Fjällström och en annan
  • 1922: F. Grahn, Ammarfjäll, och S. Andersson från Bräskafors

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Landstormsfondens förtjänstmedalj

Det finns många belöningsmedaljer som inte är avsedda att bäras på mottagarens person, utan istället ställas upp i dennes hem på en hylla. Dessa medaljer, som saknar band och fästanordning, är ofta större och har hög konstnärlig kvalitet. Annars skiljer de sig inte från andra medaljer. Därför går det också bra att förminska medaljen och förse den med band så att den blir bärbar, något som Landstormsfonden valde att göra med sin medalj förra året.

Landstormen var de äldre åldersklasserna inom värnpliktsarmén. I början av 1900-talet startades kommittéer på olika håll i landet för att samla in medel till deras kläder och utrustning. 1914 startade kronprinsessan Margareta (1882-1920) ett centralråd för ändamålet, och 1915 slogs denna ihop med de lokala kommittéerna till H.K.H. Kronprinsessans Förening för det frivilliga arbetet för landstormsmäns beklädnad m.m. eller Beklädnadsföreningen. Margareta själv var ordförande.

Efter hennes hastiga bortgång avvecklades föreningen 1921. Dess sista åtgärd var att ta fram en minnesmedalj över sin ordförande. Gravören Erik Lindberg fick uppdraget och han utförde en mycket vacker medalj av 13:e storleken att förvaras. Åtsidan pryddes av kronprinsessans porträtt och texten Beklädnadsföreningens ordförande 1914-1920. Frånsidan pryddes av liljor och inskriptionen:

TILL ÅMINNELSE AF
HUGSTORT INITIATIV
INSIKTSFULL LEDNING
ÄDEL FOSTERLÄNDSK
GÄRNING

Ett exemplar av guld överlämnades till kung Gustaf V och kronprins Gustaf (VI) Adolf. Ett antal medaljer i silver och brons togs fram och delades ut till medlemmar och andra personer som verkat för föreningen.

Den nybildade Kronprinsessan Margaretas Landstormsfond (Landstormsfonden) fick ta över Beklädnadsföreningens medel och dess medalj. Fondens uppgift blev att understödja landstormen och den frivilliga försvarsverksamheten. Dess första ordförande var kronprins Gustaf (VI) Adolf och efter dennes trontillträde prins Bertil. Idag är kronprinsessan Victoria ordförande och fonden verkar fortfarande för att stödja frivillig försvarsverksamhet.

Landstormsfondens medalj (eller ”minnesplakett” som den också kallas) utdelas sedan starten av dess centralråd för insatser inom eller för frivillig försvarsverksamhet enligt Landstormsfondens syften, eller för insatser inom eller för Landstormsfonden. Valörerna är guld, silver och brons. 1977 blev prins Bertil den förste att ta emot medaljen i guld sedan 1921. Överlämnandet av medaljen sker vanligtvis vid centralrådets sammanträden och i närvaro av dess kunglige ordförande vilket ger den hög status.

Den 25 maj 2016 delades medaljen ut för första gången som bärbar utmärkelse. Nu av 8:e storleken med ett ljusblått band med en rand av silvertråd. Därmed kallas den inte längre för minnesmedalj utan förtjänstmedalj.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Reservofficersmedalj till landstormspojke

AM.095940

Reservofficersmedaljen i guld. Foto: Armémuseum.

Försvarsmakten har ett antal tjänstgöringsmedaljer som delas ut efter avslutad utbildning eller viss tids anställning. En av dessa är Försvarsmaktens reservofficersmedalj som instiftades 2002. Den delas ut i silver till den som avlagt yrkesofficers- eller reservofficersexamen och fullgjort anställningsavtal som reservofficer. Medalj i guld tilldelas den som avslutar sin anställning efter minst 20 år.

För den som lämnade Försvarsmakten före medaljens instiftande finns möjligheten att anskaffa medaljen och bära den. Den möjligheten utnyttjade föreningen Reservofficerarna och överlämnade medaljen till Anders S. Nilsson vars imponerade karriär som reservofficer beskrivs såhär:

Anders påbörjade sin tjänstgöring 1937 (!) som Landstormspojke och ryckte in vid dåvarande I4 i Linköping den 17 maj 1944 och var regementet troget fram tills sin pension i december 1994. Utöver tjänstgöring vid regementet har Anders bland annat varit FN-observatör i Libanon 1958.

Anders, som snart fyller 93 år, har än idag god kontakt med sina kursare från reservofficerskursen vid MHS Karlberg 1945/45.

Stort tack Anders för dina insatser till gagn för rikets försvar och att för du fortfarande, 23 år efter pension, är en mycket god representant för Sveriges reservofficerare!

En mer än välförtjänt mottagare således, och ett mycket bra initiativ från Reservofficerarna.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Nationaldagens medaljförläningar

hmks-medaljer-390-262

Konungens medalj och Litteris et Artibus.

Glad nationaldag! Traditionsenligt offentliggörs idag vilka som tilldelas H. M. Konungens medalj och medaljen Litteris et Artibus. Bland mottagarna finns ekonomer, astrofysiker, skådespelare och idrottare, för att nämna några exempel. Medaljerna överlämnas vid en ceremoni på Stockholms slott den 20 juni. Hela listan nedan:

H.M. KONUNGENS MEDALJ

12:e storleken i Serafimerordens band

F.v. statsrådet Allan Larsson
För framstående insatser inom svensk politik och statsförvaltning.

Rektor Jens Schollin
För betydande insatser inom svenskt universitetsväsende.

12:e storleken i högblått band

Ekonom Klas Eklund
För förtjänstfulla insatser som ekonom.

Entreprenör Sven Hagströmer
För framstående insatser inom svenskt näringsliv.

Direktör Carina Lundberg Markow
För betydande insatser inom svenskt näringsliv.

Domaren vid EU-tribunalen Carl Wetter
För förtjänstfulla insatser som domare och advokat.

8:e storleken i Serafimerordens band

Teol. kand. Margareta Grape
För framstående insattser inom svenskt och internationellt kyrkoväsende.

Professor Bengt Gustafsson
För betydande insatser som astrofysiker.

Docent Per Gärdsell
För förtjänstfulla insatser inom idrottsmedicinen.

Orkesterledare Leif Kronlund
För förtjänstfulla insatser som musiker.

Journalist Britt-Marie Mattsson Holmberg
För framstående insatser som journalist.

Professor Anders Persson
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

Chefen för Berwaldhallen Helena Wessman
För framstående insatser inom svenskt musikliv.

Professor Anders Ynnerman
För betydande insatser inom medicinsk bildvetenskap.

8:e storleken i högblått band

Kördirigent och sångpedagog Karin Eklundh
För betydande insatser som kördirigent och sångpedagog.

Bibliograf Ove Hagelin
För framstående insatser som bibliograf.

Häcklöpare Susanna Kallur
För förtjänstfulla insatser som häcklöpare.

Konstnär Gusztáv Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Konstnär Ulla Kraitz
För betydande insatser som keramiker.

Teaterchef Michael Meschke
För förtjänstfulla insatser som teaterchef.

Ordförande i Riksorganisationen GAPF Sara Mohammad
För betydande insatser för kvinnors rättigheter.

F.d. generalsekreterare Claire Rosvall
För betydelsefulla insatser för Stiftelsen Min Stora Dag.

Direktör Christina Wahlström
För framstående insatser inom svensk mödravård.

5:e storleken i högblått band

Verkställande direktör Birgitta Notlöf
För förtjänstfulla insatser till stöd för kvinnor med invandrarbakgrund.

Styrelseordförande Karin Perers
För betydelsefulla insatser inom svenskt samhällsliv.

Kostymdesigner Nina Sandström
För framstående insatser som kostymdesigner.

MEDALJEN LITTERIS ET ARTIBUS

Skådespelare Lars Humble
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Författare Ola Larsmo
För framstående konstnärliga insatser som författare.

Skådespelare Rolf Lassgård
För framstående konstnärliga insatser som skådespelare.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer