Category Archives: Personer

Carl Henrik Martling 1925-2017

UB022183

Carl Henrik Martling 1963. Foto: Digitalt Museum

Förre överhovpredikanten Carl Henrik Martling har gått bort vid en ålder av 92 år. Den 4 december 1974 utnämndes han till ledamot av andliga ståndet av Nordstjärneorden. Detta var det sista tillfället då ordnar delades ut till svenska medborgare. Det var Gustaf III som 1783 gjorde det möjligt för präster att ta emot Nordstjärneorden genom att inrätta det andliga ståndet och inrätta graden ”ledamot” (eftersom präster inte ansågs kunna kallas ”riddare”).

Martling var en beläst och stridbar präst inom högkyrkligheten. Hans motstånd mot prästvigning av kvinnor ledde till att han aldrig utnämndes till biskop, men han fick andra höga poster som direktor för Lekmannaskolan och senare kyrkosekreterare. 1988 utnämndes han till överhovpredikant av kung Carl Gustaf och blev därigenom räknad som ”biskops vederlike”. Detta är även titeln på hans memoarer.

Lars-Göran Lönnermark in 2013

Överhovpredikantens kors.

Sedan 1805 är de svenska biskoparnas ämbetstecken ett pektoralkors av guld som de bär i kedja. Under Martlings tid tillkom ett liknande ämbetstecken för överhovpredikanten. Det ritades av konstnären Bengt Olof Kälde och utfördes av silversmeden Olof Sundqvist. Utsmyckningen baserades på Hovkonsistoriets vapen och formen på ordensbiskopens kors.

dav

Ordensbiskopens mitra och kåpa.

Ordensbiskopen, en av Serafimerordens ämbeten, inrättades samtidigt som det andliga ståndet 1783. Överhovpredikanten Carl Edvard Taube var den förste. Han skulle tillsammans med två kaplaner leda ordens gudstjänster. Ingen ny ordensbiskop vigdes efter 1883 och 1952 avskaffades ämbetet. Kaplanerna blev kvar till 1974. Antalet gudstjänster i anknytning till ordnarna hade då sedan länge upphört.

Carl Henrik Martling såg till att verka i ordensprästernas anda när han 1995 planerade tacksägelsegudstjänsten i samband med kronprinsessan Victorias myndighetsdag. Denna ägde rum före den tv-sända ceremonin i Rikssalen och leddes av ärkebiskop Gunnar Weman som dagen till ära iklätt sig ordensbiskopens skrud. Martling och Carl-Åke Söderberg som assisterade bar ordenskaplanernas dräkter. Ordensbiskopens mitra och kåpa är idag utställda i Ordenssalarna på Stockholms slott.

När Martling 1995 klev av som överhovpredikant lämnade hans sitt ämbetstecken vidare, men tilldelades ett likadant som gåva från kungen och drottningen. Året innan hade han tilldelats Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017.

I nästan fyrtio år har hon funnits vid det svenska kungaparets sida vid såväl statsbesök som barnafödslar. Idag meddelades att grevinnan och f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister somnat in vid en ålder av 91 år.

Under andra världskriget gick sjuttonåriga Alice Tornérhielm med i Lottakåren. Efter socionom- och personalvårdsutbildning skulle hon ta sig ända till posten som Rikslottachef 1974. Som sådan hörde hon till de allra sista att tilldelas Vasaorden. Hon utnämndes till ledamot den 6 juni 1974. Hennes man Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister blev riddare av samma orden 1971.

1978 blev hon statsfru och chef för drottning Silvias hovstat. Någon drottning hade Sverige inte haft på elva år och Alice Trolle-Wachtmeister kom att bli ett stort stöd för den nya drottningen. För det tilldelades hon Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band 1990.

1993 lämnade hon chefskapet och blev istället överhovmästarinna hos kungen och drottningen. Kungen var noga med att hon skulle knytas till dem båda, så stor resurs var hon. Till denna deltidstjänst kunde hon pendla från slottet Trolle Ljungby i Skåne. Vid alla större tilldragelser var överhovmästarinnan på plats, bl. a. vid vittnesbekräftelsen vid kungliga födslar som kronprinsessans och prinsessan Estelles.

För sin trogna tjänst belönades hon inte bara med Konungens medalj av 12:e storleken i guld, denna gång med kedja, 1990. Hon har även tilldelats en unik utmärkelse i form av kungens och drottningens gemensamma monogram med briljanter att bäras på en serafimerrosett på samma sätt som hovdamer bär drottningens monogram.

Även från utlandet innehade hon tacksamhetsbevis. Hennes uppslag i adelskalendern, där utländska ordnar fortfarande redovisas, upptog inte mindre än trettio storkors!

Frid över hennes minne.

Alice Trolle-Wachtmeisters utmärkelser

Svenska

  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken II
  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken I
  • Victorias och Daniels bröllopsminnesmedalj
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med kedja
  • Ledamot av Vasaorden
  • Riksförbundet Sveriges lottakårers kungliga förtjänstmedalj i guld
  • Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbunds förtjänstmedalj i guld
  • Svenska Blå Stjärnans förtjänstmedalj i guld
  • Hemvärnets förtjänstmedalj i guld

Utländska

  • Storkors av danska Dannebrogorden
  • Storkors av Finlands Vita Ros orden
  • Storkors av isländska Falkorden
  • Storkors av norska Förtjänstorden
  • Storkors av argentinska San Martinorden
  • Storkors av belgiska Kronorden
  • Storkors av brasilianska Södra korsets orden
  • Första klassen av egyptiska Förtjänstorden
  • Första klassen av estniska Vita Stjärnans orden
  • Storkors av franska Nationalförtjänstorden
  • Storkors av grekiska Fenixorden
  • Storofficer av italienska Förtjänstorden
  • Storkors av japanska Heliga skattens orden
  • Storkors av jordanska Självständighetsorden
  • Första klassen av jugoslaviska Stjärnorden
  • Storkors av litauiska Gediminasorden
  • Storkors av luxemburgska Adolfs of Nassau civil- och militärförtjänstorden
  • Storkors av mexikanska Aztekiska Örnorden
  • Storkors av nederländska Oranienhusorden
  • Storkors av portugisiska Henrik Sjöfararens orden
  • Storkors av påvliga Piusorden
  • Storkors av Isabella den katolskas orden
  • Storkors av spanska Carl III:s orden
  • Storkors av storbritannska Victoriaorden
  • Storkors av andra klass av tyska Förtjänstorden
  • Storkors av österrikiska Hederstecknet
  • Storofficer av lettiska Tre stjärnors orden
  • Tredje klass av ukrainska Jaroslav den Vises orden

1 kommentar

Filed under Personer

Vapensköld med ordenstecken

Frederik Wilhelm Stabell

Fredrik Wilhelm Stabell (1763-1836).

För den som har Twitter så rekommenderar jag Riddarholmskyrkans konto. Idag lade det upp den den norske generalen Fredrik Wilhelm Stabells serafimervapen eftersom det är årsdagen för hans död den 2 juni 1836. Han hade då hunnit inneha orden i mindre än ett år.

1808 hade Stabell utmärkt sig på den danska sidan i kriget mot Sverige och då utnämnts till riddare av Dannebrogorden. Att han skulle sluta som serafimerriddare kunde han då knappast ha anat. Kort efter att Sverige och Norge gått i union blev han adjutant hos kronprins Karl (XIV) Johan och tillades så småningom Svärdsorden. Trots att han avancerade så högt som till generalsgraden var det inte aktuellt med adelskap – det var avskaffat i Norge.

När han så utnämndes till serafimeriddare 1835 hade han alltså inget adligt vapen att anmäla till orden. Istället konstruerades en fyrdelad sköld med det norska lejonet, beväpnad med sabel i stället för yxa, i två fält, och två ordenstecken i de båda andra. Trots att det inte är naturtrogna avbildningar så är det lätt att se på formen att det är Svärdsorden och Dannebrogorden som avses. Att de båda hänger i korsade svärd ska nog tolkas som att han tilldelats värdigheterna för militära bedrifter.

Ordenstecken brukar annars inte förekomma i själva skölden utan omkring den. Det finns dock fler exempel på att det förekommer, vilket jag ska återkomma till.
 

 

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Mauno Koivisto 1923-2017

Blomsterbåge

Mauno Koivistos kista med hans utmärkelser.

Idag begravdes Finlands förre president Mauno Koivisto i Helsingfors domkyrka. Framför kistan, som var svept i den finska presidentflaggan, var hans ordnar och medaljer placerade: storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, storkorset av Frihetskorsets orden samt storkorset av Finlands Lejons orden. Presidenten är dessa ordnars stormästare.

C_7k5YmWsAERsvk

Koivistos serafimervapen.

Koivisto innehade även flera utländska ordnar, bl. a. svenska Serafimerorden som han tilldelades vid ett statsbesök i Sverige 16 april 1982. När kung Carl Gustaf besökte Finland 1983 tilldelades han även kedjan. Som serafimerriddare fick Koivisto sitt vapen målat på en särskild vapenplåt. Efter hans död har dödsdatumet tillförts och idag på begravningsdagen fördes den med grenadjärvakt från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan där serafimerklockan inledde sin timslånga serafimerringning för den avlidne riddaren.

Hans valspråk Valtakunnan parhaaksi betyderFör rikets bästa”.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar, Personer

Niclas Silfverschiöld, 1934-2017

kung2-jpg

Niclas Silfverschiöld, 1934-2017.

Friherre Niclas Silfverschiöld avled idag efter en tids sjukdom. Han var make till prinsessan Désirée. De gifte sig den 5 juni 1964 i Storkyrkan i Stockholm och fick tre barn tillsammans. Niclas Silfverschiöld blev 82 år gammal.

Niclas Silfverschiöld var dessutom huvudman för den friherrliga ätten Silfverschiöld (nr 283) och en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden. Han utnämndes den 15 maj 1966 av Gustaf VI Adolf.

Nyligen skrev jag om hans namne och förfader Niclas Sahlgren som var en av de allra första Vasa-kommendörerna. Han instiftade fideikommissen Gåsevadholm i Halland och Koberg i Västergötland och stadgade att om hans ättlingar skulle dö ut så skulle de överlåtas till Vasaorden. Eftersom han fick många ättlingar blev detta aldrig aktuellt och egendomarna gick 1776 genom dotterdottern Anna Margareta Alströmer till ätten Silfverschiöld. Niclas Silfverschiöld själv bodde och bedrev jordbruk på Kobergs slott.

Niclas Silfverschiölds utmärkelser

  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (1967)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III (2016)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II (2013)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken I (1996)
  • Kronprinsessans och prins Daniels bröllopsminnesmedalj (2010)
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band (1992)
  • Kommendör av Vasaorden (1966)
  • Storofficer av luxemburgska Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden

1 kommentar

Filed under Personer

Alfred Nobels utmärkelser

alfred-nobels-miniatyrordnar

Alfred Nobels miniatyrordnar. Från vänster: Hederslegionen, Nordstjärneorden, Mauritius- och Lazarusorden, Kronorden och Rosenorden.

Om Alfred Nobel själv närvarat vid Nobelfesten hade han nog blivit förvånad. Det vi förknippar med priset – guldmedaljen och banketten – nämns inte med ett ord i hans världsberömda testamente. Det var Nobelstiftelsen som 1899-1900 tog fram de grundstadgar enligt vilka varje pristagare skulle erhålla ”en med testators bild och lämplig inskrift försedd medalj av guld”. Man tillsatte också en festkommitté att förbereda den storslagna utdelningen med efterföljande bankett. Hade Alfred Nobel fått bestämma hade det nog inte blivit något med det.

Testatorn själv var inte av den självförhärligande typen och skulle nog besvärats av att ha sett sitt namn och sin bild överallt. Ordnar och utmärkelser kallade han för ”plåtslageri”, och trots att han tilldelats flera själv för sina framgångar inom industri och vetenskap skrev han att utmärkelserna hade ”intet explosivt underlag”. Så här skriver han i ett brev:

För den svenska Nordstjärneorden har jag min kokerska att tacka, vars konst tilltalade en högvälboren mage. Min Franska orden fick jag på grund av min nära personliga bekantskap med en minister, den brasilianska Rosenorden emedan jag tillfälligtvis blev presenterad för Dom Pedro, och slutligen vad den berömda Boliviaorden beträffar, emedan Max Philipp hade sett ”Niniche” och ville åskådliggöra det naturtrogna sätt, på vilket ordnar där utdelades.

Vad ”den berömda Boliviaorden” syftar på vet jag inte. Kanske var det ett privat skämt mellan Nobel och Philipp. Vad han än tyckte om ordnar skaffade han ändå miniatyrer som han lät montera i en prydlig kedja som idag kan beskådas på Björkborns herrgård utanför Karlskoga. Där finns också originalen, utom de italienska ordnarna som finns i San Remo. Kenne Fant som skrivit en biografi om Nobel noterar att han inte avböjde ordnarna och kanske insåg att det fanns ett värde i att kunna visa upp dem vid något enstaka tillfälle.

Så till Nobelfesten hade Alfred Nobel kommit med ordenstecken från fyra länder. Kanske hade det varit helt motvilligt, kanske skulle han innerst inne ha varit lite smickrad. Det kan man inte veta.

Alfred Nobels utmärkelser:

  • Riddare av Nordstjärneorden
  • Officer av brasilianska Södra korsets orden
  • Officer av brasilianska Rosenorden
  • Officer av franska Hederslegionen (tidigare riddare)
  • Officer av italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden
  • Officer av italienska Kronorden

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Raoul Wallenberg

raoul_wallenberg

Raoul Wallenberg.

”Postum utmärkelse för Raoul Wallenberg”, så löd Svenska Dagbladets rubrik den 12 november 1952. Dagen innan hade den svenske diplomaten tilldelats medaljen Illis quorum meruere labores i guld av åttonde storleken för sina insatser i det ockuperade Ungern 1944 och 1945, då han med stort personligt mod räddade tiotusentals judar undan förintelsen.

Det fanns bara ett aber med rubriken. Wallenberg var ännu inte dödförklarad. Han hade varit försvunnen sedan han den 17 januari 1945 förts bort av sovjetiska trupper, men hans familj levde fortfarande i hopp om att han skulle återvända hem. Först i förra veckan beslutade Skatteverket att Wallenberg ska ”anses ha dött den 31 juli 1952”.

Raoul Wallenberg hör till Sveriges, för att inte säga mänsklighetens, stora hjältar. Han har hedrats med minnesmärken och postuma utmärkelser från otaliga länder. Medaljen från 1952 är förhållandevis blygsam, men den var inte postum utan delades ut med förhoppningen att Raoul Wallenberg själv skulle återvända för att ta emot den.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Personer

Kungen firade med minnestecken

Det veckolånga firandet av Carl XVI Gustafs 70-årsdag är över. Som vanligt vid kungliga högtider kunde man skymta en hel del ordenstecken och medaljer. Inte fullt lika många som om kungen valt högtidsdräkt till sin födelsedagsbankett, men tillräckligt för att ge oss entusiaster vårt lystmäte. Överraskningar blev det också.

Kungen 3

Kungen tar emot Smålands Karoliners medalj. Foto: Kungahuset.se.

Under veckan infann sig representanter från olika organisationer för att uppvakta kungen. Från Smålands Karoliner kom en delegation i full karolinermundering vars ordförande Roland Sandberg överlämnade föreningens medalj till kungen. Sandberg har själv fått medalj av kungen såväl som regeringen (Kon:sGM8 och GMiq8) för sina insatser som föreningens skapare och befälhavare och bar dessa på karolineruniformen.

Den egentliga födelsedagen inleddes med tacksägelsegudstjänst (Te Deum) i slottskyrkan och jubilaren bar arméns uniform med fem minnestecken i originalstorlek på bröstet. Som jag tidigare skrivit har kungen alldeles nyligen lagt till Harald V:s minnestecken till sin medaljuppsättning. Lite tråkigt är det att kungen inte brukar bära ordnar till arméuniformen, för axelband och kraschaner fungerar utmärkt till den moderna vapenrocken m/87. Prins Carl Philip följde sin fars exempel och bar bara utmärkelser på bröstet.

Kungen 1

Foto: Henrik Garlöv, Kungahuset.se

Efter att ha bevittnat Försvarsmaktens uppvisning med musikkårer och vaktavlösning på den yttre borggården och tagit emot folkets gratulationer på Lejonbacken svidade kungen om till kostym. På bröstet bar han Serafimerordens ordensknapp (bouton) vilket han och prinsarna brukar göra för att markera särskilt högtidliga tillfällen.

Till kvällens bankett blev det ytterligare ett klädbyte. Kungen hade som sagt inte valt högtidsdräkt som klädkod utan istället smoking. Halstecken och miniatyrer är tillåtna till smoking enligt de svenska reglerna, men kungafamiljen har ingen tradition av att bära det, annat än drottningen och prinsessorna som bär kungens miniatyrporträtt. Den ende jag såg med en ordensminiatyr var prins Andreas av Sachsen-Coburg-Gotha som bar Sachsen-Ernestinska husorden på slaget.

Kungen 2

Foto: Peter Knutson, Kungahuset.se

Så kom överraskningen! Kungen hade instiftat ett nytt jubileumsminnestecken med anledning av dagen som gästerna tilldelats före middagen. Tvärt emot vad jag hade gissat. Det är framtaget av ordensintendent Tom Bergroth och i form av kungens krönta monogram i guld. Monogrammet, som inte är det som vanligen används, känns igen från kungens första minnestecken från 1996 där det är graverat av Ernst Nordin. Det nya tecknet har inspirerats av Gustaf V:s jubileumsminnestecken II, som också är ett krönt monogram, och bärs i ett ljusblått band med kantränder av guld.

CXVIGJmtIII+2016.jpg

Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III. Foto: Kungahuset.se

Därmed har kungen slagit svenskt rekord i antalet instiftade minnestecken, vilket kanske inte var så oväntat i och med att han regerat längst av alla monarker i modern tid. Vem vet vad vi får se på framtida jubileet och födelsedagar? För fler lär det bli. 70 är ingen ålder.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande, Minnestecken, Ordnar, Personer

Storkorset från Hitler

Den 7 oktober 1940, samma år som Danmark och Norge ockuperats av Nazityskland, mottog den svenske överbefälhavaren Olof Thörnell storkorset av tyska Örnens orden vid en ceremoni i Stockholm. Ordensbrevet var undertecknat av Adolf Hitler själv. Kritiken kom omedelbart och det antydes att Thörnell belönades för tyskvänlighet. I själva verket låg det ett diplomatiskt spel bakom utnämningen, som långt senare belystes av en artikel av Arvid Cronenberg.

GL_X_7974 002

Olof Thörnell 1942.

Ordnar har fungerat som smörjmedel inom diplomatin sedan 1700-talet. En ordensutnämning var och är ett billigt sätt att visa vänskap mot andra länder. Det finns flera fall där ordnar reserverats enkom för utlänningar, vilket sedan 70-talet är fallet med svenska Nordstjärneorden. Trots att motståndet mot ordnarna var stort ville man behålla detta diplomatiska verktyg. Idag mottar ungefär 100 utländska medborgare Nordstjärneorden varje år.

Service_Cross_of_the_German_Eagle

Tyska Örnens orden.

Tyska Örnens orden skulle fylla samma funktion när den instiftades av Hitler den 1 maj 1937. Dess syfte var att främja Nazitysklands intressen i utlandet, och en uppgift på Wikipedia gör gällande att den tilldelas 254 svenskar innan den upphörde. I vissa fall rent protokollära  utnämningar, i andra till nazistiska sympatisörer.

I Thörnells fall hade han själv mycket lite kontroll över händelseförloppet som ledde fram till utnämningen. Ett förfluget skämt av en av hans underordnade ledde oväntat till ett möte på en tågvagn i det ockuperade Norge mellan Thörnell och hans tyske motsvarighet. Resultatet blev en militär avspänning vid gränsen, med en diplomatisk ordensutväxling som följd. Någon möjlighet för Thörnell att avböja fanns inte. Läs hela historien i Krigsvetenskapsakademiens Handlingar & Tidskrift här.

Olof Thörnell blev även kommendör med stora korset av Svärdsorden 1937, riddare av Serafimerorden 1942, samt riddare av Vasaorden 1945. Hans utmärkelser finns idag i Armémuseums samlingar.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar, Personer

Kvinnliga ordens- och medaljmottagare

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur drottning Louise tog initiativet till att öppna de svenska ordnarna för kvinnor, vilket skedde 1952. Efter det kunde många förtjänta kvinnor tilldelas ordnar som ett kvitto på deras allt större roll i samhällslivet under 1900-talet. Idag på Internationella kvinnodagen är det värt att uppmärksamma flera av de kvinnor som från belöningsväsendets uppkomst på 1700-talet förärats en medalj eller en orden.

Slaget_vid_Svensksund

Slaget vid Svensksund.

Vi börjar redan under slutet av 1700-talet. Gustaf III förde krig mot Ryssland och hade 1789 instiftat medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss för att belöna underofficerare och manskap. Minst två kvinnor tilldelades den senare: Brita Hagberg, som tagit värvning utklädd till man och blev upptäckt först när hon sårats i slaget om Svensksund, och pigan Anna Maria Engsten som trots fientlig beskjutning styrde ett skepp genom det Viborgska gatloppet sedan dess besättning övergivit det.

Lea Ahlborn (2)

Lea Ahlborn.

Under 1800-talet blev det vanligare att kvinnor belönades med medalj, inte sällan för sitt arbete med välgörenhet. Dessutom var många av dessa medaljer skapade av en kvinna – Lea Ahlborn – som från 1855 var gravör på Kungl. Myntverket och därmed Sveriges första kvinnliga statsanställda. Fram till sin död 1897 formgav  hon nästan alla mynt och medaljer som gavs ut i Sverige och fick dessutom själv ta emot medaljerna Litteris et Artibus och Illis quorum meruere labores av 12:e storleken.

0175.5 (2)

Selma Lagerlöf

Om Selma Lagerlöfs medaljer, de hittills enda av sitt slag att utdelas i Serafimerordens band, har jag redan skrivit. Kerstin Hesselgren mottog 1918 Illis quorum för sitt arbete som Sveriges första yrkesinspektris. Hon blev 1922 riksdagens första kvinnliga ledamot och mottog 1932 medaljen För medborgerlig förtjänst av 12:e storleken.

Så öppnades äntligen ordnarna för kvinnor 1952. Serafimerorden och Svärdsorden han aldrig utdelas förlänas några kvinnor utanför Kungahuset innan de stängdes för svenskar 1974. Nordstjärneorden och Vasaorden hann dock få ett antal framstående kvinnor som innehavare.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Inom Nordstjärneorden, som tillföll statliga ämbets- och tjänstemän, märks kommendörerna av 1. klass Nanna Svartz, överläkare och den första kvinnliga professorn i medicin (1959), Ingrid Gärde Widemar, det första kvinnliga justitierådet (1970), och Cecilia Nettelbrandt, den första kvinnan på en talmanspost i riksdagen (1974). De enda kommendörerna med stora korset var överhovmästarinnorna Louise Rålamb (1952) och Astrid Rudebeck (1958).

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden tillföll bl. a. kommunala förtroendevalda, representanter för näringslivet samt konstnärer och författare. Bland Vasaordens kommendörer av 1. klass finner vi operasångerska Birgit Nilsson, och bland kommendörerna Eva Remens, den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktiges presidium (1974), Helen Adèle Heilborn, VD för Sverige-Amerikastiftelsen (1963) och skulptören Ebba Hedqvist (1974). Bland ledamöterna finns advokaten Stina Peyron (1964), professorn Vivi Laurent-Täckholm (1957) och Astrid Lindgren (1968).

Birgit Nilsson (2)

Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson tilldelades 1981 Illis quorum av 18:e storleken (den allra finaste) strax innan den reserverades för politiker. Hon bar den gärna när hon uppträde och konstaterade nöjt i en intervju att hon var den enda kvinnliga innehavaren. Både Astrid Lindgren och Greta Garbo tilldelats den 12:e storleken 1985. Greta Garbo hade ett par år tidigare hedrats med Nordstjärneordens kommendörstecken, vilket hon som amerikansk medborgare kunde tilldelas.

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister.

En av de allra sista att tilldelas Vasaorden 1974 var dåvarande Rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister. Hon blev senare statsfru hos Drottning Silvia och överhovmästarinna 1994-2015. Under sin långa tid vid hovet har hon tilldelats inte mindre än 23 storkors (!) av utländska statsöverhuvuden, och dessutom tilldelas H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i kedja.

3 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar, Personer