Justering av För nit och redlighet

NOR

Medaljen För nit och redlighet.

Medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst, som tilldelas statsanställda efter 30 års anställning, får sitt utseende aningen justerat efter att Arbetsgivarverket tecknat ett nytt tillverkningsavtal med Svenska medalj AB. Tidigare har medaljen tillverkats av Sporrong. Bland annat kommer eklövsornamentet på frånsidan, som infördes vid Gustaf VI Adolfs trontillträde 1950, att återinföras. Den belönade får också sitt namn på etuiet vilket är en snygg och personlig detalj.

För nit och redlighet har den något ovanliga 6:e storleken (27,5 mm.) vilket kommer av att riksdagen 1946 bad regeringen att demokratisera utdelningen och inte göra skillnad på tjänstemän av olika lönegrad genom att dela ut 8:e eller 5:e storleken av guld eller silver. Resultatet blev att alla fick en ”mellanstorlek” av guld. Efter 1975 är För nit och redlighet den enda medalj som delas ut för statlig tjänst.

Lite överkurs:

På medalj.nu pågår en intressant diskussion om hur För nit och redlighet borde kategoriseras, vilket avgör hur den ska bäras i förhållande till andra medaljer. Före 1975 delades medaljen ut efter beslut av Konungen i statsrådet (Kungl. Maj:t) och därefter av regeringen. De medaljerna räknas idag till kategori G. Regeringsmedaljer. Eftersom utdelandet För nit och redlighet vid samma tid delegerades till myndigheterna har det ansetts medaljen numera hör till kategori I. (medaljer som instiftats av regeringen (Kungl. Maj:t) men som delas ut av myndigheter, samt medaljer de kungl. akademiernas medaljer).

I sin bok Svenska ordnar och medaljer (1987 och 1998) listar vice ordenskansler Fredrik Löwenhielm För nit och redlighet i kategori G. vilket fortfarande är Kungl. Maj:ts ordens ståndpunkt. Det finns dock ett antal felaktigheter i Löwenhielms lista, ex. placeras regeringsmedaljen För omsorgsfull renvård i kategori I. och på flera ställen frångår han anciennitetsprincipen och placerar nyare medaljer före äldre i samma kategori.

Sett till vad de andra kategorierna innehåller så är det logiskt att medaljen flyttas. Kategori G. innehåller sådana medaljer som regeringen själv delar ut efter beslut på regeringssammanträde, medan kategori I. innehåller sådana som regeringen (Kungl. Maj:t) fastställt men inte själv delar ut, ex. Uppsala universitets medalj För trohet och nit från 1928. Frågan är då om en medalj som instiftats i en kategori bör förbli där även om utdelningen förändras.

Oavsett vad man har för åsikter om denna faleristiska exkurs är det en fin medalj.

Lämna en kommentar

Filed under Bärande, Belöningsmedaljer

Macron stramar åt Hederslegionen

hederslegionen

Franska Hederslegionen.

På Frankrikes nationaldag den 14 juli delade president Emmanuel Macron endast ut ett hundratal utmärkelser inom Hederslegionen. Vanligtvis får uppåt 500 personer den prestigefulla orden. Det fick flera att undra om presidenten, som gått till val på att ruska om i landets politiska etablissemang, hade planer även för Hederslegionen.

Det hade han. I dagarna har det tillkännagivits att en större reform väntar orden som  grundades av Napoleon I 1802. Presidenten anser att det blivit för lätt för dem med rätt kontakter, främst män över 60, att få sina namn upptagna på förslagslistorna. Han vill nu ha ett mer restriktivt system med tonvikt på förtjänst där utdelningarna speglar Frankrikes alla delar.

I praktiken innebär det att antalet mottagare, som varje år brukat uppgå till 3 200 civila och 1 200 militärer, kommer att reduceras kraftigt. Man ska skära ned hela 50% av de civila utnämningarna, 10% av de militära och 25% av dem till utlänningar.

För att upprätthålla ordens integritet har Macron dessutom sett till att återkalla ett antal utmärkelser, ex. Harvey Weinsteins efter att den amerikanske producenten avslöjats ha begått sexuella övergrepp under lång tid.

Hur Hederslegionens nya kriterier kommer att se ut återstår att se, men Macron är nog helt rätt ute. Ett belöningsväsende som blir för stort och präglat av automatik förlorar sitt värde, och följderna av det fick vi se i Sverige på 70-talet då utdelningen av ordnar till svenskar avskaffades helt.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

”Det är ju absurt kan man säga”

carljohan-jpg.jpg

Medaljen Illis quorum meruere labores.

En utmärkelse lämnar sällan mottagaren oberörd. Det vet alla som fått vara med om att dela ut dem, oavsett om det är Konungens medalj eller ett förtjänsttecken från en lokal förening. Jag har tidigare skrivit om när Statarmuseets chef Barbro Franckié tilldelades medaljen Illis quorum meruere labores av regeringen som beskrev sina känslor såhär:

Det här känns som pricken över i:et. Om familjen och barnen är kronan på mitt liv så är den här medaljen pricken över i för mitt arbetsliv.

Nästan uteslutande är en medaljförläning om mycket positiv överraskning, men det finns förstås undantag.

Konstnären Carl Johan De Geers är ett sådant. För 50 år sedan dömdes han för att ha skändat den svenska flaggan genom sitt (lämpligt namngivna) verk ”Skända flaggan”. Hans förvåning blev stor när han för någon vecka sedan tilldelades Illis quorum av 12:e storleken för ”ett enastående konstnärskap som förnyat och berikat den svenska konstscenen”.

Först blir man gripen av polisen och förhörd som landsförrädare och sen får man femtio år senare medalj av rikets hjältar – det är ju absurt kan man säga.

I en öppenhjärtig intervju med SVT:s Kulturnyheterna berättade han att han omedelbart frågat om det var en kunglig medalj, och tackat ja först efter att han blivit försäkrad om att den inte var det. När han i efterhand fått veta att medaljen bär kungens bild och instiftades av Gustaf III kände han som republikan viss ånger.

Lite vanvördigt talade han om att slipa bort kungens ansikte från medaljen eller försöka betala med den på restaurang – risker som regeringen knappast kan ha varit omedveten om när den valde att lägga medaljen i Carl Johan De Geers händer. Men det är inget att bli upprörd över. Lika lite som svenska flaggan tog skada för 50 år sedan kommer värdet av Illis quorum förändras av lite respektlös konst.

Tillsammans med Sven Wollter, som grävde ned Konungens medalj i sin mors grav eftersom hon hade uppskattat den mer, utgör Carl Johan De Geer en liten majoritet som inte blir ser en officiell utmärkelse som rörande och hedrande. Reaktioner som Barbro Franckiés är de starkaste argument för att inte låta ordnar och medaljer ligga oanvända.

Det ska också tilläggas att Carl Johan De Geer ändå verkade lite glad, om det så bara var av uppmärksamheten som medaljen medförde. Alltid något.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

2 000 samlades för Serafimerringning

serafimerringning 2

Processionen till Riddarholmskyrkan.

Efter ett års förberedelser och landssorg inleddes Thailands kung Bhumibol Adulyadejs (Rama IX) begravning igår. Kungen, som regerade i 71 år, blev på sin kröningsdag den 5 april 1950 utnämnd till riddare av Serafimerorden av Gustaf V – dennes sista utnämning. Den traditionsenliga serafimerringningen över den avlidne riddaren ägde rum igår och lockade större skaror än någon enskild ringning gjort tidigare.

När en serafimerriddare begravs så förs dennes vapenplåt från Stockholms slott till Riddarholmskyrkan där Serafimerklockan ringer i en timme, vanligtvis mellan 12 och 13. Tidigare var detta en enkel ceremoni, men numera bärs vapenplåten i procession med trummor och grenadjärvakt, och i kyrkan hålls ett minnestal och Livgardets dragonmusikkår spelar. Riddarholmskyrkan, som vanligtvis är stängd, hålls vid detta tillfälle öppen för allmänheten och brukar locka en skara nyfikna.

DMacrFVWsAA8Hox

Kung Bhumibol Adulyadejs vapenplåt.

Sett till allmänhetens deltagande var gårdagens serafimerringning den största i modern tid. Uppskattningsvis 2 000 thailändare följde vapenplåten prydd med det thailändska emblemet från slottet. I processionen gick bl. a. riksmarskalken Svante Lindqvist och den thailändske ambassadören med personal från Kungl. Maj:ts orden och ambassaden. Därefter gick många av kungens sörjande landsmän varav många bar bilder av honom. Evenemanget följdes av både svensk och thailändsk press och TV.

Serafimerklockan (2)

Riddarholmskyrkans serafimerklocka.

Omfattningen har förstås att göra med kungens enorma popularitet, och att planeringen av begravningens pågått så länge, men KMO och Thailands ambassad ska ha beröm för att ha informerat och bjudit in allmänheten. Att drottningen är på plats på begravningen i Bangkok är förstås betydelsefullt, men att kung Bhumibol förärats en ceremoni i Sverige är värt att lyfta fram och något som uppskattats av många som sörjer den avlidne kungen.

1 kommentar

Filed under Ordnar

Första civila Georgskorset på 40 år

Georgekorset

Brittiska Georgskorset har för första gången på 40 tilldelats en civil person. Det utdelas för stort mod under livsfara. Utmärkelsen går tillbaka till 1940 då många civila visade mod och rådighet under blitzen. George VI instiftade då Georgskorset och bestämde att det skulle vara Storbritanniens näst högsta utmärkelse. Bara Victoriakorset, som utdelas för tapperhet i strid, är finare.

Årets mottagare är den pensionerade majoren Dominic Troulan som i september 2013 befann sig i köpcentret Westgate i Nairobi när det angrepps av Al-Shabab. 67 dödades och 175 skadades under attacken. Troulan hade möjlighet att sätta sig i säkerhet men valde istället att bege sig in i det beskjutna köpcentret för att rädda liv. Inte mindre än tolv gånger trotsade han faran för att undsätta överlevande och lyckades få med sig ett dussintal personer.

För sitt mod fick Troulan ta emot Georgskorset av drottning Elizabeth.

 

Lämna en kommentar

Filed under Krigsdekorationer

Motioner om belöningar

Riksdagen

Sveriges riksdag.

Av 3 948 motioner som lämnats in till riksmötet 2017/18 föreslår en handfull att offentliga belöningar ska användas bättre. Jag har redan nämnt Liberalernas motion om ett återupprättat ordensväsende och Carl Schlyters motion om medaljer, men även andra har inkommit med konstruktiva förslag.

Annicka Engblom

Annicka Engblom (M).

Annicka Engblom (M) föreslår i motionen Ett modernt offentligt belöningssystem ett sammanhållet belöningssystem innefattande ordnar och medaljer ska utredas.

Det brukar ibland påpekas att belöningar av detta slag är mycket kostnadseffektiva för staten – de kostar nästan ingenting, men värdesätts ändå högt av mottagarna. Ett trevligare sätt att beskriva samma iakttagelse är kanske att konstatera att de flesta människor sätter stort värde på andras uppskattning och att då få en belöning å hela Sveriges och svenska folkets vägnar för en berömvärd insats innebär för de flesta att man hedras på ett sätt som inte kan mätas i pengar.

Engblom framhåller särskilt det inkonsekventa i att Nordstjärneorden, som numera utdelas för tjänster för Sverige internationellt, bara kan utdelas utländska medborgare. Flera ambassadörer citeras som berättar hur det förtar värdet av utmärkelsen när flera borde belönas för sitt arbete för Sverige, men hur några diskvalificeras eftersom de har svenskt medborgarskap. T. ex. honorärkonsuler som av olika skäl har dubbelt medborgarskap.

Allan Widman

Allan Widman (L).

Vad försvarsutskottets ordförande Allan Widman (L) föreslår i motionen Medalj för särskilt berömvärda internationella insatser kräver ingen närmare förklaring. Han har motionerat i frågan sedan 2006, och trots att regeringen Reinfeldt 2010 förklarade det som in avsikt att instifta en dylik medalj, och trots att Statens försvarshistoriska museer lämnade in ett utkast till bestämmelser till försvarsdepartementet 2011, så har ingenting hänt.

Man kan förstås fråga sig om det inte vore bättre att ta i bruk en redan existerande medalj istället för att instifta en ny, men motiveringen är det inget fel på:

En officiell medalj uttrycker i flertalet av världens länder statens direkta och officiella erkännande för berömliga gärningar i skarp, militär verksamhet.

Slutligen tar ett par sverigedemokratiska motioner kort upp frågan om ordensväsendet. Motiveringarna är ytliga med hänvisningar till ”stolt tradition”. De bidrar inte med något mer än än att kasta en skugga över frågan.

Någon kanske tycker att detta är tradig läsning. Motioner om ordnar och medaljer lämnas ju närmast rutinmässigt in sedan 1987 utan att något händer. Är det någon skillnad i år? Ja, det är det faktiskt. Ovanligt tunga namn från båda blocken har uttalat sig positivt. Det verkar finnas förutsättningar för en bra diskussion och kanske t. o. m. resultat.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar

Björklund: Återinför ordensväsendet

0603490586517_max

Jan Björklund (L).

Ordensfrågan är het igen! I en motion undertecknad Jan Björklund, Allan Widman och Tina Acketoft att det svenska ordensväsendet ska tas i bruk för att belöna svenska medborgare. Motionärerna skriver:

Sverige behöver ett genomtänkt system för hur individer som utfört allmännyttiga insatser av särskilt slag skall uppmärksammas, oavsett medborgarskap. De officiella ordnar som i praktiken förklarades vilande 1975 bör åter tas i bruk och ska kunna tilldelas även svenska medborgare. Det är en viktig och grannlaga uppgift att anpassa ett officiellt belöningssystem till dagens och framtidens behov av att belöna människor som utfört särskilt betydelsefulla insatser inom samhällets olika områden.

Motioner om att riva upp ordensreformen har visserligen regelbundet lagts fram i riksdagen sedan 1986, men jag tror att detta är första gången en partiledare sätter sitt namn under en sådan motion.

I en intervju i Svenska Dagbladet tar Björklund säger att det finns två skäl till att återinföra ordnar:

– Det ena är att uppmärksamma dessa människor och deras insatser. Det andra är att de som uppmärksammas blir stolta och glada.

Läs hela motionen här. Jag återkommer inom kort med en analys av utvecklingen.

2 kommentarer

Filed under Ordnar

Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

0954072997110_max

Carl Schlyter (MP).

Idag lämnade riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) in en motion med titeln Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj! I den föreslår han att det utreds huruvida medaljer kan spela en större roll i samhällsbygget. Man kan nästan ana att han hör till Phaleristicas läsare eftersom det kom direkt efter en uppmaning i detta forum till politikerna att se över belöningsväsendet.

I sin motion beskriver Schlyter bland annat löneutvecklingen i större företag och skriver att:

Staten skulle kunna bidra till att söka andra mål som kan ge prestige, status och nya sätt att mäta framgång. Eftersom det alltid kommer finnas behov av att markera framgång hos både elit och befolkning vore det värt att utreda mer resurseffektiva belöningsformer än ständigt högre inkomster.

Hur ett belöningsväsende kan ha effekten av att hålla t. ex. VD-löner nere beskrevs i en studie av nationalekonomen Linus Siming 2012: Orders of Merit and CEO Compensation: Evidence from a Natural Experiment. Han visar hur Vasaorden delvis tjänade som en prestigefull ersättning för högre lön, vilket innebar att VD-lönerna gick upp efter 1975 då inga direktörer längre tilldelades Vasaorden.

Schlyters förslag är:

att regeringen i samarbete med talmannen utarbetar ett regelverk för att dela ut nya medaljer som skulle kunna tjäna som alternativa sätt att mäta framgång och status. Även statschefens roll i detta bör diskuteras. Då skulle även mer hållbara målsättningar än personlig vinning kunna belönas och incitament att tjäna mer allmänna mål uppvärderas.

Förespråkare av fler medaljer avfärdas ofta slentrianmässigt som högerspöken med bristfällig verklighetsförankring. Den anklagelsen kan svårligen  appliceras på Carl Schlyter som kraftigt kritiserat sitt partis regeringspolitik. Därför har hans förslag större chanser att tas på allvar och leda till något konstruktivt. Vi får hoppas!

Jag uppmuntrar alla att läsa den välavvägda motionen Gärna hög lön och bonus men först en rejäl medalj!

1 kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Okategoriserade

Ett belöningsväsende värt namnet

cropped-cropped-cropped-sv_ordenstkn_31111.jpg

De svenska kungliga ordnarna.

Under Centerpartiets stämma i Malmö i helgen var det premiär för den nya Fälldinmedaljen. Den ska partiet dela ut vartannat år till någon ”som visat prov på jordnära och värderingsstyrt ledarskap i Thorbjörn Fälldins anda”. Kommunalrådet Roland Åkesson från Mönsterås mottog den första medaljen och sade sig vara mycket hedrad.

C sällar sig därmed till de riksdagspartier som delar ut medaljer för troget partiarbete. Socialdemokraterna har Tage Erlanders hedersmedalj och Brantingmedaljen, Moderaterna har Arvid Lindman-medaljen och Gösta Bohman-medaljen, och Liberalerna har Karl Staaf-medaljen och Bertil Ohlin-medaljen.

Eftersom partierna ser en nytta med förtjänsttecken inom sina organisationer kan man tycka att de skulle ta med sig den insikten till politiken. Men nej, när det kommer till att dela ut utmärkelser till svenska medborgare fortsätter de svenska politikerna att visa okunskap och brist på engagemang.

Man kan säga mycket om det svenska belöningsväsendet före 1975. Det var ett orättvist system där utmärkelser knöts till lönegrad och tjänsteår. Men det byggde på tanken att det var statens uppgift att belöna samhällsinsatser med en officiell utmärkelse. Den utgångspunkten gick förlorad med 1974 års ordensreform tillsammans med många anrika ordnar och medaljer. Idag går många samhällsbärare obelönade.

De medaljer som finns kvar på pappret, t. ex. regeringens medalj Illis quorum meruere labores, delas numera ut så sällan att bara en bråkdel av alla förtjänta människor kommer i fråga. Man kan också ana en överrepresentation av politiskt färgade utdelningar. Men riksdagen tar ändå priset i hyckleri. 1974 avskaffade man det svenska ordensväsendet med 2010 instiftade ledamöterna en ny medalj – för att belöna riksdagsledamöter!

Riksdag, regering och de politiska partierna tycks vara mer intresserade av att belöna sig själva än att belöna medborgare.

Fram till på torsdag den 5 oktober har riksdagsledamöterna möjlighet att lämna in motioner i vilka ämnen som helst. Min starka förhoppning är att någon folkvald ser situationen och föreslår att ett statligt belöningsväsende värt namnet inrättas i Sverige.

1 kommentar

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar

Stefansmedaljen

Stefansmedaljen 2

Stefansmedaljen i rosett.

Den 3-6 oktober är det kyrkomöte i Uppsala. Den kyrkligt engagerade undrar vilka teologiska frågor som de nyvalda ledamöterna ska besluta om, men själv undrar jag om ärkebiskop Antje Jackelén kommer ta tillfället i akt att dela ut Stefansmedaljen, vilket ofta skett när kyrkofolket varit samlat i ärkestiftsstaden.

Stefansmedaljen är den enda bärbara utmärkelse som delas ut av Svenska kyrkan centralt. Den instiftades 1990 av ärkebiskop Bertil Werkström och fick sina stadgar fastställda av kungen i hovprotokoll. Konstnären Bengt Olof Kälde gav medaljen en tydlig kyrklig prägel med formen av Uppsalas förste ärkebiskops sigill, fästanordning i form av en mitra, samt band i den lila biskopsfärgen. Det sistnämnda ska ha varit kungens personliga förslag.

Av de 30 exemplar som färdigställts av silversmeden Olof Sundqvist skänktes tre till museer och 23 har delats ut till förtjänta medlemmar av kyrkan. Senast den delades ut var 2013 till avgående kyrkomötesordföranden Gunnar Sibbmark och missionsdirektorn Hilda Lind. Antje Jackelén har ännu inte delat ut någon medalj, men har alltså fyra på lager om någon förtjänt skulle dyka upp.

Stefansmedaljens statuter

1 §

Stefansmedaljen är instiftad av Ärkebiskopen och stadgarna fastställda av Hans Majestät Konungen (Riksmarskalksämbetet) den 1 oktober 1900. Ärkebiskopen utdelas medaljen till företrädare för och medlemmar av Svenska kyrkan för förtjänstfulla insatser i kyrka och samhälle.

§ 2

Stefansmedaljen är en medalj av förgyllt silver i form av en spetsoval. Medaljen är uppkallad efter förste ärkebiskopen av Uppsala, Stefan (1164-1185). Åtsidan är belagd med ärkebiskop Stefans sigillbild, visande honom iförd tunika, mässhake, pallium, manipel och mitra, i högra handen hållande en uppslagen evangeliebok och i den vänstra en balkvis ställd kräkla, åtföljd av den upptill från ett manutanskt kors utgående omskriften SIGILLV’ I D’I GR’A VPSALENSIS ARCHIEP’L.* Frånsidan är belagd med Svenska kyrkans vapenbild, visande ett genomgående kors, i korsmitten belagt med en öppen krona. Spetsovalen är upptill försedd med en förgylld mitra, vid vilkens övre spets medaljbandet fästes genom en i en ögla fästad förgylld ring. Medaljen bäres i ett purpurfärgat band på vänstra bröstet, för dam monterat i rosett.

§ 3

Stefansmedaljen utdelas i ett antal som bestäms av Ärkebiskopen, dock högst tre per år.

§ 4

Stefansmedaljen bör överlämnas under högtidliga former.

§ 5

Stefansmedaljen beskostas av medel som står till Ärkebiskopens förfogande.

§ 6

Förteckning över tilldelade medaljer förs vid ärkebiskopsämbetet.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer