Ordenskapitel på slottet

Ordenskapitel 1

Ordinarie ordenskapitel under Kungens ordförandeskap. Foto: Kungahuset.se

Ordenskapitel kallas det möte där beslut om det svenska ordnarna fattas. Det sammanträder under kungens ordförandeskap i slutet av april och brukar vanligtvis gå obemärkt förbi. I år har emellertid hovet uppmärksammat det med en notis på sin hemsidan vilket är roligt att se.

Organisationen som förvaltar de svenska ordnarna heter Kungl. Maj:ts orden (KMO) och grundades 1748. Den kan liknas vid en stiftelse med kapitlet som sitt årsmöte. Efter 1975 delas ordnar inte längre ut till svenska medborgare och KMO har följaktligen krympt, men ännu finns en handfull ämbets- och tjänstemän i lokalerna bakom ordenssalarna på Stockholms slott. De handlägger bl. a. alla ärenden rörande de utmärkelser som kungen delar ut.

Sedan några år hålls ordenskapitlet återigen i Serafimersalen på Stockholms slott som inreddes just för detta ändamål. Bordet och stolarnas klädsel är mönstrad med patriarkalkors vilket är ett av Serafimerordens emblem. Kapitlet tar upp sedvanliga årsmötesfrågor som ekonomi och ansvarsfrihet, men även ovanligare ärenden såsom nya serafimervapen som här presenteras för kungen och sedan ställs ut för allmän beskådan.

KMO står under ledning av ordenskanslern Ingemar Eliasson, med vice ordenskansler tillika ordenssekreterare Staffan Rosén.

 

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Drama inför stormästarval

Malteserflagga

Stormmolnen hopar sig inför Suveräna Malteserordens stormästarval som ska äga rum i Rom på lördag. Från ordens högkvarter har utgått en uppmaning till valförsamlingens medlemmar att de ska utse en tillfällig ledare för ett år. Under denna tid ska författningen ses över. Detta går i linje med påve Franciskus uttalade ambition att reformera orden som stöds av flera i dess ledande skikt. Ärkebiskop Angelo Becciu är påvens särskilde delegat i denna fråga.

Alla håller dock inte med om att det finns ett förändringsbehov och avsatte stormästaren Matthew Festing är alltjämt populär bland många medlemmar. Han ställt sig till förfogande för att bli återvald och påven ska ha sagt till honom att han inte motsäger sig detta. Det skulle dock innebära allt annat än förändring och i ett brev har Becciu skrivit att påven önskar att Festing håller sig borta från valet på lördag eftersom det ”skulle riva upp sår som just har läkt”.

Nu ser det ut som att Festing ämnar att trotsa denna uppmaning. Reuters rapporterar att han planerar att infinna sig i Rom och delta i valet. En oväntad utveckling. Därmed ser konflikten inom Malteserorden inte ut att vara över än.

Uppdatering

Enligt uppgift ska påven inte längre motsätta sig Festings närvaro. Bland annat eftersom hans röst behövs för att valet ska bli giltigt.

Lämna en kommentar

Filed under Ordnar

Krigsakademiens distinktionstecken

23174_1_mid

Krigsakademiens distinktionstecken (mitten). Foto: Probus Auktioner.

En riktig raritet ligger just nu ute till försäljning! Kungl. Krigsakademiens distinktionstecken, instiftat 1794 och utdelat t. o. m. 1820 till kadetter av de högre klasserna. Det är ett bra exempel på 1700-talets skaparglädje när det kom till utmärkelser och har formen av ett harnesk av silver med texten För påliteligt upförande. Annat än mot dagens alla runda medaljer. Det bars på bröstet i ett rött vattrat sidenband. Idag finns endast tre exemplar bevarade.

23174_2_mid

Krigsakademiens distinktionstecken (mitten). Foto: Probus Auktioner.

Krigsakademien grundandes 1792, kort efter Gustaf III:s död, av Gustaf VI Adolfs förmyndarregering för utbildning av officerare. Den förlades till Karlbergs slott utanför Stockholm där officersutbildning kontinuerligt bedrivits sedan dess. Året därpå instiftades jetonger (en mindre icke-bärbar medalj) i guld, silver och brons att utdelas av styresmannen till kadetter För framsteg i wetenskaperne. Ännu ett år senare kom distinktionstecknet som var en särskild kunglig belöning, och kallades rentav för ”en slags orden”. Det delades inte ut för studieflit utan för ”påliteligt och dygdigt uppförande”. Med det följde ett visst ansvar för kamraterna samt ett antal privilegier, bl. a. rätten att bära käpp och klocka, att gå till staden samt kontroll över de egna fickpengarna.

Karlberg1

Karlbergs slott.

Sedan kung Gustaf Adolf blivit myndig 1796 tillträdde han själv som styresman och överlämnade tecknet personligen vid flera tillfällen. Så gjorde även Karl XIV Johan. Med tiden gick det dock inflation i utdelningen. Den kom att bli ett tröstpris till den kadett som inte utsågs till korpral, och till slut blev det anmärkningsvärt om man inte tilldelades det. I juni 1820 delade kronprins Oscar (I) ut de sista distinktionstecknen till tjugo kadetter.

AM.086414

Tillverkningsstans. Foto: Armémuseum.

Tillverkningsstansen finns idag bevarad på Armémuseum, och man kan väl leka med tanken på att denna stiliga utmärkelse skulle kunna återupplivas. Priser och stipendier delas ju alltjämt ut på Karlberg vid examensceremonier. Nog skulle de nya officerarna uppskatta en bärbar belöning?

Läs Lars O. Lagerqvists utmärkta artikel om tecknet i Svensk Numismatisk Tidskrift (nr 3/2010) och se auktionen här.

3 kommentarer

Filed under Tecken

Niclas Silfverschiöld, 1934-2017

kung2-jpg

Niclas Silfverschiöld, 1934-2017.

Friherre Niclas Silfverschiöld avled idag efter en tids sjukdom. Han var make till prinsessan Désirée. De gifte sig den 5 juni 1964 i Storkyrkan i Stockholm och fick tre barn tillsammans. Niclas Silfverschiöld blev 82 år gammal.

Niclas Silfverschiöld var dessutom huvudman för den friherrliga ätten Silfverschiöld (nr 283) och en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden. Han utnämndes den 15 maj 1966 av Gustaf VI Adolf.

Nyligen skrev jag om hans namne och förfader Niclas Sahlgren som var en av de allra första Vasa-kommendörerna. Han instiftade fideikommissen Gåsevadholm i Halland och Koberg i Västergötland och stadgade att om hans ättlingar skulle dö ut så skulle de överlåtas till Vasaorden. Eftersom han fick många ättlingar blev detta aldrig aktuellt och egendomarna gick 1776 genom dotterdottern Anna Margareta Alströmer till ätten Silfverschiöld. Niclas Silfverschiöld själv bodde och bedrev jordbruk på Kobergs slott.

Niclas Silfverschiölds utmärkelser

  • Gustaf VI Adolfs minnesmedalj (1967)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III (2016)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II (2013)
  • Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken I (1996)
  • Kronprinsessans och prins Daniels bröllopsminnesmedalj (2010)
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band (1992)
  • Kommendör av Vasaorden (1966)
  • Storofficer av luxemburgska Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden

Lämna en kommentar

Filed under Personer

Hjältedåd

Blommor

Blomsterhavet utanför Åhléns.

”Delas det ut tapperhetsmedaljer i Sverige?” frågar sig Alex Schulman i en krönika med rubriken: Vanliga människor – extraordinärt mod. Han skriver om den fruktansvärda attacken på Drottninggatan i Stockholm, om polis, sjukvårdare och räddningspersonal som agerade snabbt, samt om de förbipasserande som i farans stund riskerade sina egna liv för att rädda andras.

En av de många hjältarna är föraren i en värdetransportbild som befann sig på Drottninggatan när den kapade lastbilen inledde sin vansinnesfärd. Istället för att sätta sig själv i säkerhet fortsatte föraren mot Sergels torg och tutade för att varna folk. Många människor kunde därför uppfatta faran och fly undan innan hans bil prejades av terroristen. En annan förare försökte spärra vägen med sin bil, men lastbilen väjde åt ett annat håll.

Svaret på Schulmans fråga är ja. Regeringen har en belöningsmedalj – För berömliga gärningar – som tilldelas dem som ”rådigt och modigt räddat en människa i livsfara”. Den har utdelats efter liknande insatser, t. ex. vid spårvagnsolyckan i Göteborg den 12 mars 1992 då en spårvagn skenade och en polisbil körd den farofyllda vägen före spåret med påslagna sirener för att varna. De båda polisassistenterna i bilen Birgitta Apelqvist och Stefan Karlsson fick medaljen samma år. Det kan nämnas att poliser förväntas handla med visst mod och rådighet och att ribban för medalj därför är högre för dem.

Om man vill att hjältarna den 7 april ska få ett offentligt erkännande av sitt hjältemod i form av en medalj så bör man skriva en nominering. Tyvärr visar erfarenheter att Regeringskansliet så gott som kategoriskt avslår medaljnomineringar från privatpersoner. Däremot har länsstyrelserna lättare att få gehör, och därför bör man adressera sitt förslag till landshövdingen i Stockholm Chris Heister. En nominering behöver inte vara lång eller formell. En kortfattad beskrivning av insatsen räcker gott.

Slutligen några delar ur statsminister Stefan Löfvens tal idag vid minnesstunden:

Och så många, har gjort så mycket för sina medmänniskor under de här dagarna. Sveriges modiga poliskår. Vår skickliga räddningstjänst. Vår fantastiska sjukvårdspersonal. Och alla ni, som upptäckte att ni hade en hjälte inom er, som hjälpte och tröstade.

Ni kan inte tackas nog. Ert agerande är en stolthet för Sverige, ett bevis på människans otroliga förmåga i svåra tider.

Lämna en kommentar

Filed under Belöningsmedaljer

Ny hemvärnsmedalj

ladda ned

Ekenbergmedaljen i silver.

Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg, som fyllde 60 år häromveckan, fick idag ta emot något som är få förunnat – en medalj med hans namn och bild. Ekenbergmedaljen är instiftad av Rikshemvärnsrådet till sin chefs ära. Brigadgeneral Ekenberg har kallats det moderna hemvärnets skapare och har haft sin post sedan 2005. Bara en tidigare rikshemvärnschef har suttit längre.

Medaljen är av åttonde storleken och bärs i lila band med kantränder av guld om halsen. Frånsidan bär Ekenbergs porträtt i profil. Den har tillverkats i 51 numrerade exemplar. Det i guld har Ekenberg själv fått ta emot, och de övriga 50 i silver kommer delas ut efter hittills okända kriterier.

Denna särskilda hedersbetygelse får man förmoda är inspirerad av Gustav Petri-medaljen som instiftades för hemvärnets förste chef Gustav Petri till dennes 60-årsdag 1945. Den var av 18:e storleken och bars inte, utan överlämnades i ett etui. Gustav Petri fick den i guld och andra fick den i silver eller brons. 1996 gjordes medaljen bärbar och är nu av 8:e storleken med grönt band på bröstet. Den är hemvärnets äldsta utmärkelse och delas ut för förtjänstfulla insatser.

Bland hemvärnet övriga utmärkelser finns dess Hemvärnets kungliga förtjänstmedalj (instiftad 1947 i guld, sedan 2006 även i silver) samt Hemvärnet silver- och bronsmedaljer (instiftade 1951, sedan 2009 även med krans). Ekenbergmedaljen är den enda som bärs om halsen, vilket är ovanligt för en medalj av 8:e storleken.

Uppdatering 10 april 

Hittills har inga bestämmelser utfärdats för medaljen. Inte heller av Försvarsmaktens Högkvarter fått någon begäran om bärandetillstånd till uniform. Hur medaljen ska delas ut och bäras är alltså fortfarande oklart. Till skillnad från vad många tror så rör det sig dock inte om ett april-skämt utan om en verklig medalj.

Lämna en kommentar

Filed under Medaljer

Malteserorden i förändring

Roma_Aventino_Villa_Malta

Malteserordens villa i Rom där valet kommer att hållas.

Den 29 april ska Malteserorden välja en ny stormästare efter Matthew Festing som tvingades avgå tidigare i år. Den nye stormästaren – den 80:e i ordningen – kommer att leda orden igenom den förändringsprocess som påve Franciskus initierat. Som ett led i detta har ordens 13 000 riddare och damer världen över uppmanats att senast idag komma med förslag om ordens framtid. Beroende på hur omfattande förändringsbehovet är kommer stormästarvalet möjligtvis att skjutas på framtiden så att författningen hinner revideras.

Påvens ingripande har fått mycket kritik och liknats vid att annektera en annan stat. Formellt är Malteserorden helt fristående från Vatikanen och har egna diplomatiska förbindelser med över hundra stater som erkänner den som ett internationellt rättssubjekt. I praktiken är orden dock beroende av Vatikanens stöd. Dess nuvarande konstitution fastställdes 1961 efter en segdragen konflikt där påven vägrade godkänna någon ny stormästare förrän orden hade reformerats på flera punkter. Det dröjde ett decennium innan påven och riddarna kommit överens. Förhoppningsvis blir processen inte lika lång denna gång.

Ett av de återkommande tvisteämnena är ordens långa tradition av att kräva adliga stamtavlor för inträde. Under 1900-talet har medlemskapet gradvis öppnats upp, men alltjämt krävs adliga anor för högre ämbeten, ex. stormästare. Vissa anser att detta är viktigt att behålla det historiska sambandet med ordens ursprung i korstågens adliga deltagare. Andra menar att en växande organisation inte kan hämta sitt ledarskap från en krympande krets adliga riddare. Av 55 rättsriddare lär det endast finns tolv som uppfyller kraven för att bli vald till stormästare.

Det återstår att se vad de 13 000 medlemmarna tycker i dessa frågor. Malteserorden har en spännande tid framför sig.

2 kommentarer

Filed under Ordnar

Vasaordens riddargods

Niclas_Sahlgren.jpg

Niclas Sahlgren (1701-1776).

1772 instiftades Vasaorden av Gustaf III som belöning för förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst, handel och industri m. m. Vid det första ordenskapitlet utnämndes direktören för Svenska Ostindiska Companiet Niclas Sahlgren till kommendör. Han är mest känd för att ha donerat gods till en ”nyttig inrättning” i Göteborg som kom att bli Sahlgrenska sjukhuset. Mindre känt är att hans testamente även innehåller bestämmelser om att hans större egendomar, för det fall att hans arvingar dör ut, ska tillfalla Vasaorden som ordensgods.

Kobergs slott

Kobergs slott.

Det rör sig om fideikommissen Gåsevadholm och Dal i Halland, Koberg i Västergötland. Dessa skulle ärvas av Sahlgrens båda döttrar, men eftersom dotterdottern Anna Margareta var det enda barnbarnet fanns en risk att de en dag inte skulle kunna ärvas vidare inom släkten. Då ville Sahlgren att de skulle införlivas i Vasaorden. Gåsevadholm och Dal skulle bilda ett ”kommenderi” och det Koberg ett ”riddargods”. Kungen skulle själv få utse en kommendör och en riddare att disponera dem på livstid. Den 29 maj varje år (Vasaordens instiftelsedag) skulle en tiondel av avkastningen lämnas över till ordenskassan.

Här kan det vara värt att förklara var orden kommendör (och kommenderi) kommer ifrån. Själv trodde jag länge att det betydde ‘befälhavare’. Det föll sig naturlig att riddare skulle stå under befäl av en kommendör, och att detta därför var en högre grad inom ordensväsendet. Det visade sig dock att kommendera tidigare betydde ‘anförtro åt’, och att kommendör var den inom de medeltida riddarordnarna som förvaltade ett av ordens gods – ett kommenderi eller en komtur. Först 1578 införlivades titeln i det världsliga ordensväsendet för de andliga dignitärerna inom franska Helgeandsorden.

På 1700-talet när de svenska ordnarna instiftades efter franskt mönster var gradernas medeltida förebilder fortfarande allmänt kända. Sahlgrens testamente är det enda försök jag känner till att ge kommendörsgraden något av sitt ursprungliga innehåll tillbaka. Testamentet blev dock aldrig aktuellt. Anna Margareta fick många barn och Niclas Sahlgren har idag många ättlingar i livet. På sätt och vis fick han ändå som han ville. Koberg är ett av Sveriges få kvarvarande fideikommiss, och det innehas av en av få kvarvarande kommendörer av Vasaorden – Niclas Silfverschiöld, utnämnd när han 1964 gifte sig med prinsessan Désirée.

1 kommentar

Filed under Ordnar

Snåla inte med medaljerna

380207179

Uppsala kommuns medalj.

Sedan 1947 håller Uppsala kommun en gång om året en middag på Uppsala slott där medaljer och armbandsur delas ut för 25 års anställning. Medaljen instiftades samma år och bär inskriften För gagnelig gärning. Sedan 2015 går det även att välja ett värdebevis som kan lösas in mot konst, konsthantverk, smycken eller en cykel. För att gåvorna skulle vara likvärdiga angavs att värdet skulle motsvara armbandsurets. För närvarande ligger det på 6 000 kr.

Tanken om likvärdighet gällde tydligen inte medaljen. Tvärtom. Sedan 2015 tillverkas den inte längre i guld utan av förgyllt silver. Guldlagret på en förgylld medalj slits så den kan se rätt trist ut efter ett par år. Kommunen sänkte dock sin kostnad från 4 000 till 900 kr. Det kan jämföras med Kungl. Patriotiska sällskapets medaljer som kostar 7 500 – 9 000 kr.

kjerstin_dellert_theater_jubilee_2016

Kerstin Dellert med en förgylld medalj (vänster) och en av guld (höger).

Till Upsala Nya Tidning säger en av de ansvariga för beslutet att man ville spara pengar vilket denne ”i efterhand skäms litet för”. När det uppdagades hur mycket man sparat på de trotjänare som valt medalj var det fler som skämdes och kompensation erbjöds i form av ett gåvokort på 4 000. Flera av mottagarna tog illa vid sig. En socialsekreterare säger till UNT att hon helst tagit emot guldmedaljen från första början.

Att hedra långvarig och trogen tjänst med en medalj eller gåva är en gammal tradition i Sverige. Jag har själv sett stoltheten och tacksamheten hos dem som hedrats på det sättet. En positiv känsla som sprider sig även till kollegor och familj. I det här fallets utbyttes det dock mot sårade känslor och dessutom högre kostnader.

Många arbetsgivare är måna om att det finns något för alla. Det hedrar dem. Redan på 1700-talet erbjöd Patriotiska sällskapet vid sidan av sina medaljer även hattkedjor och snusdosor av silver. Men man får inte glömma bort att det fortfarande finns många som värdesätter en medalj – själva sinnebilden för uppskattning. Den statliga medaljen För nit och redlighet är t. ex. mer populär idag än den var för 40 år sedan. Då valde 2 % den istället för armbandsur. Idag finns ännu fler alternativ men ändå väljer 18 % medaljen.

Uppsala kommun ska nu se över metallen i sina medaljer, och andra arbetsgivare bör ha i åtanke att inte underskatta guldmedaljen – den klassiska hedersbevisningen för långvarig och trogen tjänst.

2 kommentarer

Filed under Medaljer

Lustigheter i listorna

Internet blir allt mer rikt på ordenshistoria! Förra veckan gjordes de danska ordensvapenböckerna läsbara på nätet, och bara några dagar senare skedde samma sak med de svenska ordensmatriklarna. Alltså de handskrivna listor som förts sedan 1748 över dem som fått en svensk statsorden. Det är Riksarkivet som fått i uppdrag av Kungl. Maj:ts orden att digitalisera dem och göra dem tillgängliga för alla.

Totalt är det 14 böcker för perioden 1748 till 1979. Det är talande för det svenska ordensväsendets utveckling att den första räckte i 53 år, den andra i 27, den tredje i 20 och från mitten av 1800-talet är det en matrikel per decennium som gäller. Antalet ordensutmärkelser ökade allteftersom statsapparaten växte.

e0000836_00005

Den äldsta serafimerlistan med Fredrik I som nr 1/2 a.

I den äldsta matrikeln finner vi de första 24 serafimerriddarna med födelse- och utnämningsdatum, valspråk samt nummer skrivna i sirlig stil. Listan har dock fått justeras flera gånger i efterhand. T.ex. har man ångrat att greve Gustaf Bond fått stå som nr 1, och velat ge den äran till orden grundare Fredrik I. Därför han man klämt in tre kungliga riddare högst upp och skrivit in en ny nummerföljd i vänstermarginalen. Den gamla följden står dock kvar med kungen som nr 1/2 a. Detta är inte det enda man velat ändra. På vissa sidor har pilar dragits kors och tvärs där matrikelns ordning inte överensstämt med protokollens. Det är charmen med handskrivna listor.

Vill man hitta en särskild person så behöver man veta dennes ordensvärdighet och år för utnämningen. En riddare av Nordstjärneorden som utnämnts 1960 hittar man i matrikeln för 1960-1969 under rubriken ”Riddare av Nordstjärneorden” där mottagarna är sorterade efter utnämning. Där finner man titeln, namn, utnämningsdatum samt eventuellt dödsdatum (något som förts in en bit in på 90-talet). Ibland finner man en notering om att något avböjt, återlämnat eller fråndömts sin orden.

armfelt

De strukna riddarna Armfelt och Munch.

Ett känt exempel på det senare finner vi i den äldsta matrikeln – greve Gustaf Armfelt. Han blev serafimerriddare 1790 men blev fyra år senare landsförvisad och förlorade orden. Förvisningen lyftes dock 1797 och han återfick då sin värdighet. I matrikeln anges han som struken för perioden 1794–1797. Han kom att landsförvisas igen (!) och räknades därefter som utländsk riddare. Adolf Fredrik Munch, utnämnd samma år som Armfelt, hade inte samma tur. Han landsförvisades till Italien efter misstankar om inblandning i mordet på Gustav III. I matrikeln anges han ”fkl: ovärdig”.

Ett behov att konsultera listorna fick jag snabbt. Jag fick nämligen frågan på Twitter om Stig Wennerström förlorat Svärdsorden respektive Vasaorden efter att han dömts för spioneri. Svaret fanns förstås där men först var jag tvungen att lista ut vilka år Wenneström fått sina ordnar. Detta gick att hitta i Statskalenderns bihang (ett urval är tillgängliga på runeberg.org). Därefter kunde jag se i listorna att han avförts som riddare i extra ordenskapitel den 21 september 1964.

Att matriklarna nu är offentliga kommer vara till stor glädje för såväl släktforskare som ordensintresserade. Initiativet kan inte berömmas nog! Läs matriklarna här.

1 kommentar

Filed under Ordnar