Tag Archives: Alice Trolle-Wachtmeister

Ordenstecken och vapensköldar

För den som gillar ordnar och medaljer i kombination med heraldiska vapen rekommenderas Instagram-kontot @heraldikikubik där vackra bilder på det temat går att finna. Traditionen att kombinera ordnar och heraldik är lika gammal som det svenska ordensväsendet. I 1751 års ordensstatuter hette det att:

Hwar och en Riddare bör in til sin dösstund bära uppå sine kläder, samt bruke omkring sine wapn, thet heders tekn, som honom gifwit är; Giör han det ej, miste then wärdigheten at wara Riddare.

Principen är som följer: utmärkelser i kedja eller axelband placeras runt skölden så att själva ordenstecknet hänger rakt under. Utmärkelser i band om halsen hänger ned under sköldkanten i dubbelt band, och utmärkelser i band på bröstet hänger vid sidan av dessa i enkelt band. En kraschan, företrädesvis den finaste, kan sättas bakom skölden så att spetsarna syns.

Sköldens högra sida (sett från den som bär den, alltså betraktarens vänstra) är den finaste. Bärs två utmärkelser under skölden ska den finaste hänga till höger. Bärs tre ska den finaste hänga mitt under, den näst finaste till höger, och den näst näst finaste till vänster. Utanför dessa placeras ytterligare utmärkelser omväxlande till höger och vänster efter fallande rangordning. I detta avseende räknas utmärkelser om halsen som finare.

Ovan ses vapnet för Niclas Silfverschiöld komplett med hans svenska utmärkelser Konungens medalj av 12:e storleken i Serafimerordens band, Vasaordens kommendörstecken,  samt de fem senaste kungliga minnestecknen. Han var även storofficer av luxemburgska Adolfs av Nassau civil- och militärförtjänstorden.

Bland de senaste bilderna finns även vapnen för f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister, Malteserordens interimlöjtnant ​​Giacomo dalla Torre, samt Sveriges katolske biskop Anders Arborelius som var storprior för den svenska grenen av Heliga gravens orden 2007-2017 och i dagarna utnämnts till kardinal.

Annonser

2 kommentarer

Filed under Heraldik

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister 1926-2017.

I nästan fyrtio år har hon funnits vid det svenska kungaparets sida vid såväl statsbesök som barnafödslar. Idag meddelades att grevinnan och f. v. överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister somnat in vid en ålder av 91 år.

Under andra världskriget gick sjuttonåriga Alice Tornérhielm med i Lottakåren. Efter socionom- och personalvårdsutbildning skulle hon ta sig ända till posten som Rikslottachef 1974. Som sådan hörde hon till de allra sista att tilldelas Vasaorden. Hon utnämndes till ledamot den 6 juni 1974. Hennes man Hans-Gabriel Trolle-Wachtmeister blev riddare av samma orden 1971.

1978 blev hon statsfru och chef för drottning Silvias hovstat. Någon drottning hade Sverige inte haft på elva år och Alice Trolle-Wachtmeister kom att bli ett stort stöd för den nya drottningen. För det tilldelades hon Konungens medalj av 12:e storleken med Serafimerordens band 1990.

1993 lämnade hon chefskapet och blev istället överhovmästarinna hos kungen och drottningen. Kungen var noga med att hon skulle knytas till dem båda, så stor resurs var hon. Till denna deltidstjänst kunde hon pendla från slottet Trolle Ljungby i Skåne. Vid alla större tilldragelser var överhovmästarinnan på plats, bl. a. vid vittnesbekräftelsen vid kungliga födslar som kronprinsessans och prinsessan Estelles.

För sin trogna tjänst belönades hon inte bara med Konungens medalj av 12:e storleken i guld, denna gång med kedja, 1990. Hon har även tilldelats en unik utmärkelse i form av kungens och drottningens gemensamma monogram med briljanter att bäras på en serafimerrosett på samma sätt som hovdamer bär drottningens monogram.

Även från utlandet innehade hon tacksamhetsbevis. Hennes uppslag i adelskalendern, där utländska ordnar fortfarande redovisas, upptog inte mindre än trettio storkors!

Frid över hennes minne.

Alice Trolle-Wachtmeisters utmärkelser

Svenska

  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken II
  • Carl XIV Gustafs jubileumsminnestecken I
  • Victorias och Daniels bröllopsminnesmedalj
  • H. M. Konungens medalj av 12:e storleken med kedja
  • Ledamot av Vasaorden
  • Riksförbundet Sveriges lottakårers kungliga förtjänstmedalj i guld
  • Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbunds förtjänstmedalj i guld
  • Svenska Blå Stjärnans förtjänstmedalj i guld
  • Hemvärnets förtjänstmedalj i guld

Utländska

  • Storkors av danska Dannebrogorden
  • Storkors av Finlands Vita Ros orden
  • Storkors av isländska Falkorden
  • Storkors av norska Förtjänstorden
  • Storkors av argentinska San Martinorden
  • Storkors av belgiska Kronorden
  • Storkors av brasilianska Södra korsets orden
  • Första klassen av egyptiska Förtjänstorden
  • Första klassen av estniska Vita Stjärnans orden
  • Storkors av franska Nationalförtjänstorden
  • Storkors av grekiska Fenixorden
  • Storofficer av italienska Förtjänstorden
  • Storkors av japanska Heliga skattens orden
  • Storkors av jordanska Självständighetsorden
  • Första klassen av jugoslaviska Stjärnorden
  • Storkors av litauiska Gediminasorden
  • Storkors av luxemburgska Adolfs of Nassau civil- och militärförtjänstorden
  • Storkors av mexikanska Aztekiska Örnorden
  • Storkors av nederländska Oranienhusorden
  • Storkors av portugisiska Henrik Sjöfararens orden
  • Storkors av påvliga Piusorden
  • Storkors av Isabella den katolskas orden
  • Storkors av spanska Carl III:s orden
  • Storkors av storbritannska Victoriaorden
  • Storkors av andra klass av tyska Förtjänstorden
  • Storkors av österrikiska Hederstecknet
  • Storofficer av lettiska Tre stjärnors orden
  • Tredje klass av ukrainska Jaroslav den Vises orden

1 kommentar

Filed under Personer

Kvinnliga ordens- och medaljmottagare

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om hur drottning Louise tog initiativet till att öppna de svenska ordnarna för kvinnor, vilket skedde 1952. Efter det kunde många förtjänta kvinnor tilldelas ordnar som ett kvitto på deras allt större roll i samhällslivet under 1900-talet. Idag på Internationella kvinnodagen är det värt att uppmärksamma flera av de kvinnor som från belöningsväsendets uppkomst på 1700-talet förärats en medalj eller en orden.

Slaget_vid_Svensksund

Slaget vid Svensksund.

Vi börjar redan under slutet av 1700-talet. Gustaf III förde krig mot Ryssland och hade 1789 instiftat medaljerna För tapperhet i fält och För tapperhet till sjöss för att belöna underofficerare och manskap. Minst två kvinnor tilldelades den senare: Brita Hagberg, som tagit värvning utklädd till man och blev upptäckt först när hon sårats i slaget om Svensksund, och pigan Anna Maria Engsten som trots fientlig beskjutning styrde ett skepp genom det Viborgska gatloppet sedan dess besättning övergivit det.

Lea Ahlborn (2)

Lea Ahlborn.

Under 1800-talet blev det vanligare att kvinnor belönades med medalj, inte sällan för sitt arbete med välgörenhet. Dessutom var många av dessa medaljer skapade av en kvinna – Lea Ahlborn – som från 1855 var gravör på Kungl. Myntverket och därmed Sveriges första kvinnliga statsanställda. Fram till sin död 1897 formgav  hon nästan alla mynt och medaljer som gavs ut i Sverige och fick dessutom själv ta emot medaljerna Litteris et Artibus och Illis quorum meruere labores av 12:e storleken.

0175.5 (2)

Selma Lagerlöf

Om Selma Lagerlöfs medaljer, de hittills enda av sitt slag att utdelas i Serafimerordens band, har jag redan skrivit. Kerstin Hesselgren mottog 1918 Illis quorum för sitt arbete som Sveriges första yrkesinspektris. Hon blev 1922 riksdagens första kvinnliga ledamot och mottog 1932 medaljen För medborgerlig förtjänst av 12:e storleken.

Så öppnades äntligen ordnarna för kvinnor 1952. Serafimerorden och Svärdsorden han aldrig utdelas förlänas några kvinnor utanför Kungahuset innan de stängdes för svenskar 1974. Nordstjärneorden och Vasaorden hann dock få ett antal framstående kvinnor som innehavare.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Inom Nordstjärneorden, som tillföll statliga ämbets- och tjänstemän, märks kommendörerna av 1. klass Nanna Svartz, överläkare och den första kvinnliga professorn i medicin (1959), Ingrid Gärde Widemar, det första kvinnliga justitierådet (1970), och Cecilia Nettelbrandt, den första kvinnan på en talmanspost i riksdagen (1974). De enda kommendörerna med stora korset var överhovmästarinnorna Louise Rålamb (1952) och Astrid Rudebeck (1958).

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden tillföll bl. a. kommunala förtroendevalda, representanter för näringslivet samt konstnärer och författare. Bland Vasaordens kommendörer av 1. klass finner vi operasångerska Birgit Nilsson, och bland kommendörerna Eva Remens, den första kvinnan i Stockholms stadsfullmäktiges presidium (1974), Helen Adèle Heilborn, VD för Sverige-Amerikastiftelsen (1963) och skulptören Ebba Hedqvist (1974). Bland ledamöterna finns advokaten Stina Peyron (1964), professorn Vivi Laurent-Täckholm (1957) och Astrid Lindgren (1968).

Birgit Nilsson (2)

Birgit Nilsson.

Birgit Nilsson tilldelades 1981 Illis quorum av 18:e storleken (den allra finaste) strax innan den reserverades för politiker. Hon bar den gärna när hon uppträde och konstaterade nöjt i en intervju att hon var den enda kvinnliga innehavaren. Både Astrid Lindgren och Greta Garbo tilldelats den 12:e storleken 1985. Greta Garbo hade ett par år tidigare hedrats med Nordstjärneordens kommendörstecken, vilket hon som amerikansk medborgare kunde tilldelas.

Alice Trolle-Wachtmeister

Alice Trolle-Wachtmeister.

En av de allra sista att tilldelas Vasaorden 1974 var dåvarande Rikslottachefen Alice Trolle-Wachtmeister. Hon blev senare statsfru hos Drottning Silvia och överhovmästarinna 1994-2015. Under sin långa tid vid hovet har hon tilldelats inte mindre än 23 storkors (!) av utländska statsöverhuvuden, och dessutom tilldelas H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i kedja.

3 kommentarer

Filed under Belöningsmedaljer, Ordnar, Personer