Drottning Louise slog upp portarna

Kronprinsessan Louise 1925 bärande sina brittiska och franska utmärkelser.

Kronprinsessan Louise 1925 med sina brittiska och franska utmärkelser.

När kronprins Gustaf (VI) Adolf 1923 gifte sig med Louise Mountbatten fick Sverige en chosefri, demokratisk och praktiskt lagt kronprinsessa. Vid denna tid tilldelades kvinnor inga ordnar i Sverige, med det enda undantaget att drottningen bar Serafimerorden. Det gick dock ingen nöd på Louise. Som sjuksköterska i Frankrike under första världskriget hade hon tilldelats brittiska Royal Red Cross, War Medal och Victory Medal, samt franska Médaille de la Reconnaissance.

Royal_Red_Cross_Medal

Brittiska Royal Red Cross.

För kronprinsessan Louise var jämställdhet mellan könen en självklarhet. Hon uttalade bland annat att

Kvinnorna äro fullt ut lika intelligenta som männen och, förutsatt att de erhållit en ordentlig utbildning, kunna i lika hög grad ha anspråk på aktning och beundran som männen, om de ägna sig häråt.

När hon blev Sveriges drottning 1950 gjorde hon upp med många äldre sedvänjor. Hovpresentationerna för societetsdamer upphörde och ersattes av damluncher dit bemärkta och yrkesverksamma kvinnor bjöds. Det var också drottning Louise som tog initiativet till att kvinnor skulle tilldelas de kungliga ordnarna. Hon lyfte frågan redan 1951 men blev sjuk varpå frågan blev vilande

Samtidigt väcktes samma fråga i Danmark av justitieminister Helga Pedersen (Venstre). Efter en lång debatt (som bl. a. rörde hur ordenstecken skulle fästas på urringade klänningar) beslutade Frederik IX den 10 oktober 1951 att Dannebrogorden skulle kunna tilldelas kvinnor. Samma år utnämndes Pedersen till ordens första kvinnliga kommendör. I Sverige skrev statsminister Tage Erlander i sin dagbok att Sverige blivit omsprungen av dansken.

Den 22 mars 1952 fastställdes nya ordensstatuter som öppnade de fyra kungliga svenska ordnarna för kvinnor. I likhet med präster skulle de bli ledamöter istället för riddare men själva tecknen var desamma, men skulle bäras i rosett i smalare band.

Ebon Andersson.

Ebon Andersson.

Bland de första 37 kvinnor som utnämndes den 6 juni 1952 finns professor Nanna Svartz (kommendör av Nordstjärneorden), ordföranden i Rädda Barnen Margit Levinson (kommendör av Vasaorden), överläkaren Greta Muhl, riksdagsledamoten Ebon Andersson och skådespelerskan Tora Teje (ledamöter av Nordstjärneorden) samt advokat Sigrid Beckman och godsägaren Brita Bonde (ledamöter av Vasaorden).

Bemärkta kvinnor som utmärkts senare var bl. a. den stridbara samiska lärarinnan Karin Stenberg (ledamot av Vasaorden 1956) och Astrid Lindgren (ledamot av Vasaorden 1968). Inga icke-kungliga kvinnor hann tilldelas Serafimerorden eller Svärdsorden före ordensutdelningarna upphörde efter utgången av 1974.

Annonser

4 kommentarer

Filed under Ordnar

4 responses to “Drottning Louise slog upp portarna

  1. Väldigt intressant uppgift om Astrid Lindgren. När jag korrade hennes wikisida för något år sedan utgick jag från Astrid Lindgrenssällskapets inkompletta utmärkelselista. Jag kan foga till LVO med bloggen som referens, om det inte möter motstånd.

    Gilla

    • Du får gärna uppdatera Wikipedia-sidan. Att hon tilldelades utmärkelsen verkar inte vara känt, så det vore roligt om det spriddes. Jag har nu lagt till årtalet för tilldelningen – 1968. Hon fick som bekant Litteris et Artibus 1975 och sedan Illis quorum av tolfte storleken 1985.

      Gilla

    • Linus Siming

      Som direkt källa kan 1969 års Ordenskalender användas. Astrid Lindgren finns där upptagen som LVO.

      Liked by 1 person

  2. Pingback: Kvinnliga ordens- och medaljmottagare | Phaleristica

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s